Vad betyder och hur uttalas interdikt
Interdikt uttalas inter|dikt [-ik´t] -et; pl. interdikt.
Interdikt betyder (mest hist.) avstängning från gudstjänst o. andra kyrkliga förrättningar.
Ordformer och varianter av interdikt
Singular
- interdikt
- obestämd grundform
- interdikts
- obestämd genitiv
- interdiktet
- bestämd grundform
- interdiktets
- bestämd genitiv
Plural
- interdikt
- obestämd grundform
- interdikts
- obestämd genitiv
- interdikten
- bestämd grundform
- interdiktens
- bestämd genitiv
Interdikt är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet interdikt
Interdikt, kyrkostraff i den kanoniska rätten som förbjuder troende att delta i gudstjänsten och undfå sakramenten.
Man skiljer mellan personligt interdikt, som gäller enskilda personer eller grupper, och lokalt interdikt, som gäller vissa platser, städer eller länder. Detta maktinstrument för påvar och biskopar utvecklades under tidig medeltid och fick sin största betydelse under 1100-talet.
Numera brukas formen mycket restriktivt i romersk-katolska kyrkan och i andra kyrkor är interdiktet mycket sällsynt eller har helt försvunnit.
