Vad betyder och hur uttalas internationalist
Internationalist uttalas inter|nat|ion|al|ist [-is´t] -en -er.
Ordformer och varianter av internationalist
Singular
- internationalist
- obestämd grundform
- internationalists
- obestämd genitiv
- internationalisten
- bestämd grundform
- internationalistens
- bestämd genitiv
Plural
- internationalister
- obestämd grundform
- internationalisters
- obestämd genitiv
- internationalisterna
- bestämd grundform
- internationalisternas
- bestämd genitiv
Internationalist är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet internationalist
Många internationalisters ideal är att gå längre mot en demokratisk globalisering genom att skapa en världsregering. De ser vissa internationella organisationer, som FN och EU, som lyckade prototyper för en möjlig framtida utveckling. Detta ideal har dock motstånd hos andra internationalister, som önskar en harmonisk samexistens av flera språkligt och kulturellt distinkta samhällen. Ett världsmedborgarskap som eliminerar alla befintliga politiska gränser, skulle kunna påskynda den språkliga och kulturella utjämningen och likriktningen, där minoriteters kulturella intressen skulle tvingas backa till majoritetskulturers fördel. För att motarbeta detta förespråkar därför somliga internationell federalism.
Lenin var internationalist och ansåg att socialismen enbart kunde uppnås genom världsrevolution.
Olberg engagerade sig i den judiska socialdemokratiska rörelsen Bund och deltog i revolutionsrörelsen 1905. Åren därefter levde han i exil i Schweiz och Finland. Vid tiden för ryska revolutionen 1917 befann han sig i Sverige, och var bland annat korrespondent för Maksim Gorkijs tidning Novaja Zjizn. Olberg är vid den här tiden mensjevik-internationalist. Han hör till partiet vänsterflygel och står i opposition mot partiledningen som valt en patriotisk linje under första världskriget. 1918 lämnar Olberg Stockholm och reser till Sovjetryssland. Han vistas under hösten 1918 i Petrograd och Moskva och blir djupt besviken på bolsjevikernas regim. Sina intryck från tiden i Ryssland skildrar han i Briefe aus Sowjet-Russland, 1919, en socialistisk kritik mot bolsjevikerna. Olberg anser att bolsjevikerna svikit revolutionens ideal och upprättat en våldsregim värre än Kejsarrysslands.
