Vad betyder och hur uttalas interpellationsdebatt
Interpellationsdebatt uttalas inter|pell|at|ions|de|batt.
Ordformer och varianter av interpellationsdebatt
Singular
- interpellationsdebatt
- obestämd grundform
- interpellationsdebatts
- obestämd genitiv
- interpellationsdebatten
- bestämd grundform
- interpellationsdebattens
- bestämd genitiv
Plural
- interpellationsdebatter
- obestämd grundform
- interpellationsdebatters
- obestämd genitiv
- interpellationsdebatterna
- bestämd grundform
- interpellationsdebatternas
- bestämd genitiv
Interpellationsdebatt är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet interpellationsdebatt
Interpellation (interpellationsdebatt) är en fråga i riksdagen (eller annan folkvald församling) från en enskild ledamot till statsrådet. Till skillnad från en vanlig fråga får andra ledamöter delta i debatten.
Högskoleverket (numera Universitetskanslersämbetet) har på Tobias Krantz och Jan Björklunds uppdrag genomfört en kvalitetsgranskning av lärosätenas grundutbildning enligt en ny metod, där man främst bedömer examensarbetens kvalitet, i förhållande till Högskoleförordningens så kallade nationella examensmål, det vill säga studenternas resultat istället för att som vid tidigare utvärderingar bedöma lärosätenas interna kvalitetsutvecklingsprocesser. Kritik mot metoden omfattar främst att bedömningen inte är jämförbar med internationella kvalitetsgranskning, men också att resultatet påverkas av studenternas förutsättningar och tidigare studier, och inte bara av lärosätets undervisning. Högskoleverkets generaldirektör Anders Flodström avgick från verket juni 2010 och verkets huvudsekreterare Lena Adamson lämnade myndigheten kort därefter på grund av konflikten kring utvärderingssystemet. Den europeiska organisationen ENQA (som Högskoleverket idag är medlem i "under review") kritiserar verket för att inte uppfylla de "European Standards and Guidelines" (ESG) för nationella utvärderingssystem som europeiska utbildningsministrar skrivit under inom ramen för Bolognaprocessen . Svenska utbildningar och svenska studenter riskerar därmed enligt kritiker att få svårigheter att bli erkända utanför Sveriges gränser. Några ideologiska motsättningar mellan regeringen, oppositionen eller akademin finns inte i att utvärderingen av svenska högskoleutbildningar ska ha ett större fokus på resultat än tidigare. Motsättningarna gäller metodiken hur detta görs och att departementet självt har tagit fram en egen modell som enligt den europeiska expertgruppen inte kan betraktas som ett kvalitetssystem på grund av metodologiska brister och att den enbart mäter resultat, inte alls process. Bristerna beskrivs bland annat i en rapport framtagen på uppdrag av SNS. Frågan väckte tre interpellationsdebatter i riksdagen och Utbildningsutskottet begärde en särskild granskning av systemets konsekvenser, som utförs av Universitetet i Århus.
Dessa händelser framkallade stark upphetsning i hela Tyskland, i all synnerhet som preussiske krigsministern Erich von Falkenhayn i en interpellationsdebatt i riksdagen den 3 december lade mesta skulden på civilbefolkningen och dem, som uppagiterade den mot militären, han sade sig inte kunna ogilla Forstners instruktion till rekryterna att bruka vapen, när de anfölls. Riksdagen uttalade följande dag med 293 röster mot 54 sitt ogillande av regeringsförklaringen.
