Investeringskostnad Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder investeringskostnad, varianter, uttal och böjningar av investeringskostnad

Investeringskostnad synonym, annat ord för investeringskostnad, vad betyder investeringskostnad, förklaring, uttal och böjningar av investeringskostnad.

Vad betyder och hur uttalas investeringskostnad

Investeringskostnad uttalas in|vest|er|ings|kost|nad och är ett substantiv.

Ordformer av investeringskostnad

Singular

investeringskostnad
obestämd grundform
investeringskostnads
obestämd genitiv
investeringskostnaden
bestämd grundform
investeringskostnadens
bestämd genitiv

Plural

investeringskostnader
obestämd grundform
investeringskostnaders
obestämd genitiv
investeringskostnaderna
bestämd grundform
investeringskostnadernas
bestämd genitiv

Investeringskostnad är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Investeringskostnad på Engelska

  • investment cost

Hur används ordet investeringskostnad

  1. Nettonuvärde är differensen mellan nuvärde och investeringskostnad. (källa)
  2. Metoden används av statliga verk vid infrastruktursatsningar. Exempelvis har Trafikverket fastställda ekonomiska kalkylvärden för samhällsnyttor, som sedan ställs mot investeringskostnaderna. Trafikverket redovisar resultatet som nettonuvärdeskvoten till 4 % kalkylränta. (källa)
  3. De höga investeringskostnaderna, i kombination med den begränsade kapaciteten, har gjort att automatiskt mjölkningssystem, inom svensk mjölkproduktion, mest kommit ifråga i samband med mellanstora besättningar (besättningar som kan betjänas av en robot). En mjölkgrop är en "billigare" lösning som är lättare att skala upp till större besättningar. (källa)
  4. Aktiebolag förväntas av ägarna att hålla en likviditet som är tillräckligt hög för att de ska kunna bedriva sin verksamhet, men inte så hög att den bromsar avkastningen. Stor tillgång till likvida medel ger ökad säkerhet att ett bolag ska kunna fullfölja sina åtaganden och därmed fortleva på kort och lång sikt. Å andra sidan är den enda förväntade avkastningen på ett innehav av kontanter eller likvida medel den ränta som bankkontot ger. Normalt förväntar sig ägarna en högre avkastning på investerade medel än så vilket skapar incitament för företagsledningen att optimera likviditeten och inte hålla en onödigt hög kassanivå. Likviditeten kan ökas med hjälp av lån och nyemissioner, och minskas genom amorteringar, aktieutdelning och investeringar. Företag arbetar vanligen med likviditetsprognoser för att förutse in- och utflöde av likvida medel och säkerställa att det finns en tillräcklig buffert för kända och okända händelser. Företag arbetar även aktivt med likviditet genom att sträva efter att få gynnsamma betalningsvillkor. Generellt är det fördelaktigt att kunna betala sina skulder så sent som möjligt och få in betalningar för utestående fordringar så fort som möjligt. Det är också en förhandlingsfråga när det gäller ett villkor för ett företags finansiering från finansinstitut förörelsen eller enskilda investeringar. Ett sätt att spara likviditet kan vara leasing där ett företag betalar leasingavgift under en avtalad period men slipper den initiala investeringskostnaden. (källa)
  5. Metoden är nära besläktad med en nuvärdesberäkning. Den används även inom företagsekonomisk finansieringskalkyl, och kallas då annuitetsmetoden. Istället för begreppen lånebelopp och räntesats nedan, används då investeringskostnad och internränta. (källa)
  6. Kabinbanan började byggas i februari 1975 av konsortiet Fjällbyggarna AB. Bestående av Yngve Kullenberg Byggnadsbolag från Göteborg och Hallström och Nisses Bygg AB från Sundsvall. Den schweiziska byggfirman Habegger var sidoentreprenör till Fjällbyggarna AB. Först skulle firmans transportbana monteras för frakt av byggmaterial och det mänskliga arbetet på den höga höjden över marken, men två av dess stolpar kom att ge vika av nedisning i och med en av snöstormarna – varefter byggmaterialet fick dras med pistmaskin från Ullådalen samtidigt som skrotet efter transportbanan drogs med på tillbakavägen. Jordbruksdepartementet/-verket hade i sin budget 1971 kalkylerat Kabinbanans bygg-/investeringskostnad till 7,28 miljoner kronor, men bolaget ÅKAB (Åre Lift- och Kabinbane AB) som bildades 1971–1973 kom att beräkna kostnaden till 24 miljoner. När allt stod färdigt hade notan stigit till 74 miljoner (motsvarar närmare 350 miljoner kronor i 2012–2015 års penningvärde). Rekordartad väderproblematik under den planerade byggtiden (däribland också en incident som kostade en ny vajer) förlängde arbetet med ett helt år, då de flesta arbetstimmarna under vintern 1975/1976 gick åt till avisning och snöskottning, därav den stora kostnadsökningen. Efter att redan ha bantat ned stora delar av Åreprojektet kom staten i besparingssyfte även att reducera storleken på de två kabinerna, vilka rymmer 80 passagerare istället för ursprungsplanen om 125 (som vänthallarna på dalstationen är byggda för). (källa)
  7. Härdplaster förekommer i form av fasta eller flytande material. Flera härdplaster är i sig sköra och används därför oftast som bindmedel till någon fiber. Vanligast är användning tillsammans med glasfiber. Andra förekommande fibrer är kolfiber och kevlar. Som ytskikt till en konstruktion av fiberarmerad härdplast används ofta gelcoat. Glasfiberarmerad härdplast dominerar plastbåtsmarknaden och endast ett fåtal båtar tillverkas av termoplast. Fördelen med härdplasten är att det innebär mindre investeringskostnader att tillverka saker i det men å andra sidan blir varje exemplar dyrare då den är mer tidskrävande att arbeta med än termoplast. De båtar som tillverkas i termoplast görs ofta i stora serier för att fördela de fasta kostnaderna. (källa)
  8. Ansträngningar har gjorts att också tillverka pappersprodukter med högre kvaliteter från returfiber. Emellertid stiger då behandlingskostnaderna kraftigt genom högre investeringskostnader i anläggningarna parallellt med ökad kemikalieförbrukning och ökad elförbrukning. Också lägre utbyten måste noteras som negativt. I slutänden har tillverkningskostnaderna (hitintills) blivit högre än för tillverkning av samma (eller bättre) kvaliteter från färskmassa. (källa)
  9. Under 1960- och 1970-talet förekom att kopparledningarna i accessnät på olika håll i världen ersattes med aluminiumkablar till följd av de höga råvarupriserna, men detta har delvis medfört betydligt högre underhålls- och investeringskostnader eftersom aluminium till skillnad från koppar är betydligt känsligare för skador och följaktligen åldras på ett annat sätt. Detta gör att dagens krav på höga överföringshastigheter kan vara svåra att tillgodose i aluminiumbaserade accessnätsdelar. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.