Vad betyder och hur uttalas isvinter
Isvinter uttalas is|vinter.
Ordformer och varianter av isvinter
Singular
- isvinter
- obestämd grundform
- isvinters
- obestämd genitiv
- isvintern
- bestämd grundform
- isvinterns
- bestämd genitiv
Plural
- isvintrar
- obestämd grundform
- isvintrars
- obestämd genitiv
- isvintrarna
- bestämd grundform
- isvintrarnas
- bestämd genitiv
Isvinter är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet isvinter
Mölle kallbadhus var ett kallbadhus i Mölle i nordvästra Skåne. Badhuset var placerat på havssidan av piren i Mölle hamn. Byggnaden förstördes i den svåra isvintern 1942. Ett äldre kallbadhus hade ursprungligen uppförts på samma plats i slutet av 1800-talet, men detta hade svepts bort i den stora julorkanen 1902.
Malmö hamn lät 1894, på Kockums varv i staden, bygga isbrytaren S/S Bore av Hamburg(er)klass med tillverkningsnummer 70 och med fartygsbeteckning SELA för isbrytning i Malmö hamn och unik såtillvida att hon nu är världens äldsta isbrytare. Ångmaskinen tillverkades av Motala Verkstad med tillverkningsnummer:664 (se "Motala industrimuseum"). Fartyget var också ämnat som reserv, post och passagerarfärja mellan Malmö och Köpenhamn för svåra isvintrar. Fartyget var under båda världskrigen rekvirerat av Marinen som kanonbåt och var således då bestyckat. Efter att ha haft Västerås som hemmahamn under många år har S/S Bore nu, sedan 2012, åter Malmö som hemmahamn och är i funktionsdugligt originalskick. Vissa modifieringar i enlighet med Transportstyrelsens regelverk till exempel radar, GPS och så vidare har dock gjorts för att möjliggöra drift till sjöss som traditionsfartyg med passagerare. Stockholms hamn byggde två stycken som också hette Isbrytaren I och Isbrytaren II. Isbrytaren II var tillräckligt stark för att kunna användas även på öppet hav, varför staten skaffade sig dispositionsrätt över fartyget och kunde använda det på andra platser än i Stockholm. I början av 1900-talet byggde även Gävles, Norrköpings och Luleås hamnar isbrytare.
Postroddtävlingen påminner om Väddö- och Eckeröbornas uppgift – att ro post och passagerare mellan Grisslehamn och Eckerö. Rutten var cirka 44 kilometer (24 sjömil) lång och postrotemännen var ofta tvungna att kämpa för livet på det stormiga havet eller mot den isande kylan året om. Särskilt riskabelt var det under så kallad menförestid då isen varken bar eller brast och postförarna fick släpa på båtarna över isen och staka sig fram genom drivis. Var isen tillräckligt stark och täckande kunde postbönderna köra med häst och släde. Under åren var det många i havspostföringen som miste livet och antalet änkor var högt i de byar som var ålagda denna uppgift. Under överfarten skyddades posten i postkaggar som dessutom flöt om de hamnade i vattnet. I november 1870 gjordes den första postresan över Ålands hav med en ångbåt, den särskilt anskaffade Postiljonen. Då havet frös till och det blev svår isvinter klarade inte ångbåten av att ta sig fram. Postbönderna fick då rycka in igen. Postböndernas skyldigheter upphörde först på den svenska sidan och fanns på ålandssidan formellt kvar till den 31 december 1910. Då tog ångbåtarna helt över.
Isvinter på Engelska
- icy winter
