Vad betyder och hur uttalas jordlott
Jordlott uttalas jord|lott.
Ordformer och varianter av jordlott
Singular
- jordlott
- obestämd grundform
- jordlotts
- obestämd genitiv
- jordlotten
- bestämd grundform
- jordlottens
- bestämd genitiv
Plural
- jordlotter
- obestämd grundform
- jordlotters
- obestämd genitiv
- jordlotterna
- bestämd grundform
- jordlotternas
- bestämd genitiv
Jordlott är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet jordlott
Jordlott – ett mindre område mark.
Tegskifte kallades först hammarskifte eller bolskifte (i Skåne), och senare även solskifte. Ägorna delades så att delägarna, var och en i förhållande till sin andel, fick lika stor jordlott i alla de spridda, ofta olikartade, ägostyckena. Det gjordes utan någon s. k. gradering. (Med gradering menas värdering av jord utifrån dess avkastningsförmåga. Jorden fick ett visst gradtal, så att en större areal av sämre jord lämnades i ersättning för en viss areal av bättre kvalitet.).
Jordbrukets krav födde geometrin och matematiken. Jordlotterna bröts vid beräkningar ned till rektanglar och trianglar, som summerades ihop, så man fick den totala ytan. Det finns en gammal babylonisk lertavla, där ett fält delats upp i 4 rektanglar, 3 trapetsoider och 7 rätvinkliga trianglar och sedan summerats till en total area.
Backstugusittaren var helt beroende av markägarens godtycke, men disponerade i regel över ett litet potatisland, och kanske en jordlott, som jordägaren lånat ut. Till hushållet hörde ofta mindre djur, som katter, grisar, getter och höns.
Dagsverksskyldighet var den ursprungliga formen av feodal jordpålaga. Landbor som hyrde sin mark från godset livnärde sig genom att bruka egna jordlotter. De presterade också ett bestämt antal dagsverken på godsherrens domänjord, vars avkastning denne tillgodogjorde sig.
Byn omtalas första gången i skriftliga handlingar 1302 ('in Nyaby'). Då hade Uppsala domkyrka en gård i byn. I en äldre längd, troligen från 1290-talet uppges Uppsala domkyrka ha en mindre jordlott i byn. 1309 omnämns tre personer i Nyby, Sune, Faste och Lukas som testamentsvittnen. En gård tillhörig kyrkoherden i Börje upptas i förteckningen av vad hertig Valdemar uppburit av kyrkogodsen i Tiundaland 1316. Uppsala domkyrkas fabricia hade i slutet av 1300-talet två landbönder i Nyby. Under 1500-talet omfattade Nyby två mantal kyrkojord och ett mantal Sankt Eriksjord.
Jordlott på Engelska
- plot
