Jordrotation synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas jordrotation

Jordrotation uttalas jord|rot|at|ion.

Ordformer och varianter av jordrotation

Jordrotation är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet jordrotation

Enklare former av gyroskop är kända långt tillbaka i historien. Det den som först beskrev något som liknar ett modernt gyroskop var Johann Gottlieb Friedrich von Bohnenberger. Han använde i sin konstruktion sfärer i stället för ringar. Hans variant kallades Bohnenbergers snurra. Namnet "gyroskop" lanserades 1852 av Leon Foucault, som använde ett gyroskop i ett misslyckat försök att påvisa jordrotationen.

Jordrotation – planeten jorden roterar kring sin egen axel.

En geostationär satellit är en satellit som är placerad i en omloppsbana på ca 36 000 km höjd, och rakt över ekvatorn så att den följer jordrotationen och därmed ständigt befinner sig över en viss plats på jordytan. Detta är fördelaktigt för de flesta kommunikationssatelliter, därför att antennen vid motstationen på jorden, jordstationen, kan vara fast inriktad. Science fictionförfattaren Arthur C. Clarke brukar hållas för den som först lanserade denna finess med satellitkommunikation.

I början av 1900-talet beräknades dygnets längd så exakt att jordens oregelbundna rotation började märkas. En sekund fastlades så att det gick 86400 (24x60x60) sekunder på ett dygn. Under 1990-talet gick det cirka 86400,002 sekunder på en jordrotation. Efter grovt räknat 500 dygn drog sig jorden därför 1 sekund mot en exakt klocka. Eftersom man inte vill ändra enheten sekund, som sedan 1967 definieras oberoende av jordrotationen, får man skjuta till sekunder i tideräkningen då och då. Efter år 2000 har jorden snabbat upp rotationen, till runt 86400,0005 och under 10-talet 86400,001 sekunder, och färre skottsekunder behövs för närvarande. Orsaken till den snabbare rotationen är okänd.

På 35 786 km höjd finns den geostationära banan som följer jordrotationen. Där finns ett antal vädersatelliter som ger en nästan heltäckande bild av jordklotet. Den satellit som ligger över nollmeridianen heter Meteosat 7. De amerikanska geostationära satelliterna benämnes GOES. Det är endast delar av jordklotets poler som inte kan observeras från den geostationära banan.

Sekunden och timmen definierades på 1900-talet utgående från medelsoldygnet, så att ett kalenderdygn i medeltal blev exakt 24 timmar långt, men längden på jordens dygn är inte konstant i tiden. Eftersom jordrotationen långsamt bromsas upp framförallt på grund av månens roll för tidvattnet, är ett soldygn nu ungefär 24 timmar och en tusendels sekund långt. Kalenderdygnet är dock fortfarande 24 timmar långt och för att kalender- och soldygn inte skall avvika alltför mycket från varandra, inför man ibland en extra skottsekund i tideräkningen. Denna skottsekund införs däremot inte i internationell atomtid, som därför på femtio år kommit att avvika ungefär en halv minut från koordinerad universell tid (UTC).

UT0, Universal Time 0. Universaltid definieras genom astronomiska och geodetiska observationer som bundits till någon punkt på jordytan (Greenwich). UT0 har ingen korrektion för polvandringen, UT1 har korrektion för polvandringen, och den numera föråldrade UT2 har även korrektioner för jordrotationens årstidsvariationer. Systemet upprätthålls av IERS (tidigare BIH).

UT1, Universal Time 1. Universaltid definieras genom astronomiska och geodetiska observationer som bundits till någon punkt på jordytan (Greenwich). UT0 har ingen korrektion för polvandringen, UT1 har korrektion för polvandringen, och den numera föråldrade UT2 har även korrektioner för jordrotationens årstidsvariationer. Systemet upprätthålls av IERS (International Earth Rotation and Reference Systems Service, tidigare BIH).

UT2, Universal Time 2. En föråldrad variant av universaltid definierad genom astronomiska och geodetiska observationer som bundits till någon punkt på jordytan (Greenwich). UT0 har ingen korrektion för polvandringen, UT1 har korrektion för polvandringen, och den numera föråldrade UT2 har även korrektioner för jordrotationens årstidsvariationer. Systemet upprätthålls av IERS (tidigare BIH).