Vad betyder och hur uttalas journalpapper
Journalpapper uttalas journ|al|papper.
Ordformer och varianter av journalpapper
Singular
- journalpapper
- obestämd grundform
- journalpappers
- obestämd genitiv
- journalpapperet
- bestämd grundform
- journalpapperets
- bestämd genitiv
Plural
- journalpapper
- obestämd grundform
- journalpappers
- obestämd genitiv
- journalpapperen
- bestämd grundform
- journalpapperens
- bestämd genitiv
Alternativa böjningsformer singular
- journalpappret
- bestämd grundform
- journalpapprets
- bestämd genitiv
Alternativa böjningsformer plural
- journalpappren
- bestämd grundform
- journalpapprens
- bestämd genitiv
- journalpapperna
- bestämd grundform
- journalpappernas
- bestämd genitiv
Journalpapper är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet journalpapper
Mekanisk massa framställdes redan på 1840-talet i form av slipmassa och pappersmassa framställd i så kallade träsliperier blev dominerande som råvara för papperstillverkning. Senare började kemiska tillverkningsmetoder att ta över marknaden för flera papperskvaliteter. Ännu vid sekelskiftet 1900 fanns det ett 100-tal träsliperier i Sverige. Idag är antalet träsliperier få, men mekaniska tillverkningsprocesser med utnyttjande av raffinörer spelar fortfarande en viktig roll i massa- och pappersindustrin, speciellt för tidnings- och journalpapper samt för kemimekaniska massors applikationer i kartong och mjukpapper.
I Långed grundades på 1850-talet en såg, och senare anlades även en kvarn, vilka lades ned i samband med grundandet av ett träsliperi av ett dotterbolag till Baldersnäs. Initiativtagare var den blivande finansministern Carl Fredrik Wærn. Långedsfabriken i färdigt skick var ett av Sveriges största träsliperier. En följande lågkonjunktur minskade dock avsättningen på pappersmassan, och på disponent Alexander Hallings inrådan startades 1884 Dalslands första pappersbruk. Behovet av pappersmassa kom dock snart att överstiga vad sliperiet kunde prestera, och en sulfitmassafabrik startades 1888. Sulfitmassafabriken brann 1902, och som fabrikens kapacitet då ansågs för låg, och tillverkningen blev dyr, skedde först ingen återuppbyggnad. I samband med att Baldersnäs bolag upplöstes 1897, blev Långeds bolag fristående. År 1906 återuppbyggdes sulfitmassafabriken, men produktionen avstannade efter några år. För att ta vara på tillgången på vattenkraft uppfördes 1909-1910 ett vattenkraftverk i Långed. År 1918 bildades AB Billingsfors-Långed genom en sammanslagning med Billingsfors bruk, och Göteborgs bank erhöll aktiemajoriteten. Depressionen i början av 1930-talet innebar svårigheter för bruket, som tvingades lägga om produktionen från tidningspapper till glättat papper av olika slag: journalpapper, konceptpapper och liknande.
I och med utbyggnaden av pappersproduktionen på Kvarnholmen i Norrköping samt starten av Hallsta pappersbruk 1915 kom Holmen under mellankrigstiden att utvecklas till en av de ledande tillverkarna av tidnings- och journalpapper i Sverige.
Pappersmaskin 8, PM 8, invigdes 1931 som Skandinaviens största pappersmaskin med en max tillverkningsbredd på 5,48 meter och en högsta kapacitet om 30 000 ton journalpapper per år. Kapaciteten utökades senare till 120 000 ton. Maskinen stängdes 2017.
