Julgransplundring synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas julgransplundring

Julgransplundring uttalas jul|grans|plundr|ing.

Ordformer och varianter av julgransplundring

Julgransplundring är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet julgransplundring

En julgransplundring, Knutsfest eller Knutsdans är en tradition i samband med att julen tar slut, som innebär att man bland annat "klär av" och "kastar ut" julgranen och ställer undan advents- och julsakerna, vilket i Sverige ofta sker på tjugondag Knut, som infaller den 13 januari. Många julgransplundringar hålls dock någon närliggande dag. I äldre svensk tradition, och på många håll i Europa tar julen slut en vecka tidigare, efter trettonhelgen. Förändringen i Sverige skedde under 1600-talet med anledning av en kyrkohögtid med åtta dagars efterfest (oktav).

Traditionen, som kommer från Norden, har förändrats väldigt lite sedan 1870-talet. Under 1900-talet började tjugondag Knut att förknippas med barn och godis. Julgransplundringar var vanligast under efterkrigstiden. Traditionen har sitt ursprung i att man ursprungligen hängde bland annat äpplen i granen. Man plundrade alltså granen på godsaker, och åt upp dessa. Ett annat ord för julgransplundring är julgransskakning.

Julgransplundringen brukar ses som en avslutning på den över en månad långa period av julfirande som inleds med första advent, och omfattar adventsveckorna, Lucia, jul, nyår och trettonhelgen. Naturgranen "kastas ut", medan plastgranen, julgransfoten, adventsljusstaken och mycket annat av julpyntet ställs undan till följande jul.

I samband med julgransplundringen kan det anordnas nöjesaktiviteter som dans kring julgranen, olika lekar, rivning/uppätande av pepparkakshus, lotteri, fiskdamm och öppnande av fyllda smällkarameller. Detta sker både i hemmen och i offentliga sammanhang som Folkets hus, förskolor, skolor, sportklubbar och kristna samfund.

Sista versen av julsången "Raska fötter springa tripp, tripp, tripp" från 1901, skriven av Sigrid Sköldberg-Pettersson och Emmy Köhler, skildrar hur "julegranen bäres ut", vilket gör att en julgransplundring särskilt kan betona sista versen.

Astrid Lindgren skildrar traditionell julgransplundring i Sverige bland annat "Pippi Långstrump har julgransplundring" från 1979.

I berättelsen "Klaga lagom, Alfons Åberg" (senare kallad Lycklige Alfons Åberg), skriven av Gunilla Bergström och utgiven 1984, förekommer ingen traditionell julgransplundring, i stället kastas julgranen ner från lägenhetens balkong i januarisnön, en modern variant för barn i det alltmer urbaniserade Sverige under 1900-talet.