Järnbalk synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas järnbalk

Järnbalk uttalas järn|balk.

Ordformer och varianter av järnbalk

Järnbalk är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet järnbalk

Ett ankarjärn är en anordning i en byggnad som håller ihop olika delar genom ett inlagt järn. På så sätt förankras trä- och järnbalkar i ett angränsande murverk genom att på balkarna fästa ankarjärn. Ankarjärnet avsluts i regel med en smidd ögla: en ankarslut. Ankarsluten fungerar som en sprint som träs genom öglan. Ankarjärn och ankarslutar utfördes på äldre byggnader av stångjärn som smiddes ut till önskad form. En ankarbjälke är en bjälke försedd med ankarjärn och ankarslut.

Vissa hus hade dock redan tidigare använt sig av (bärande/stödjande) skelett med järnbalkar. Ett sådant var Ditherington Flax Mill, färdigställt 1797 i en förort till engelska Shrewsbury.

Då armerad betong började användas, 1870-talet i Sverige, armerades betong med järnvägsräls och järnbalkar, produkter som inte första hand var avsedda för att armera betong, sk styv armering. Sedan började speciella armeringsjärn, först i form av smidda fyrkantsstänger och därefter i from av valsade rundstänger, tillverkas. På 1890-talet börjar man tillverka profilerade och vridna armeringsstänger, för att få bättre samverkan med betongen. På 1940-talet valsas de första kamstängerna i Smedjebacken.

Kyrkan saknade ursprungligen torn och man använde en träställning med järnbalk i stället för klockstapel. På den slog man med en träklubba. 1897 bildades Föreningen Klockan av kvinnorna i trakten för att samla medel till kyrkklockor, medan männen bildade en Tornbyggnadsförening som skaffade fram medel till tornbygget. År 1905 byggdes ett sidoställt torn under ledning av byggmästare August Eriksson (född 1875), Gryt, efter ritningar av Karl Flodin, stadsarkitekt i Norrköping.

U-balk är en järnbalk med u-profil. U-balkar monterade i överfallsvärn och stigrör används för att hålla kvar suttor (plankor) vid reglering av vattennivåer i dammar.

Byggnaden består av två sammanfogade volymer: en sydlig huskropp i fyra våningar i hörnet Fleminggatan / Pipersgatan, samt en nordlig huskropp mot Pipersgatan, i tre våningar och med något lägre bjälklagsnivåer ovan bottenvåningen. Under båda huskropparna finns hela källare. Schakt- och sprängningsarbetena med det nya kontorshuset igångsattes i maj 1899. Under sommaren följde grundläggningen. Byggnadsstommen bestod av järnbalkar och pelare samt betong och murtegel. Fasaderna och ytterväggar uppfördes av rött fasadtegel från Tyskland och ljus, finhuggen marmor från Mölnbo. Taklister, hörnkedjor och annan fasadornamentering utfördes av natursten åt gatan respektive tegel åt gården. Balkongerna byggdes av natursten och smide (mot gatan) respektive av cement och smide (mot gården).

Gustaf Dahl gav byggnaden en nygotisk stil med spetsbågefönster, tinnar och torn. Bottenvåningens arkadbågar bärs av järnkolonner med dekorativt utformade kapitäl. Stommen uppfördes av murtegel, gjutjärnspelare, järnbalkar och träbjälklag. Hissmaskineriet tillverkades av Bolinders mekaniska verkstad och drevs till en början av en ångmaskin. Det fanns två hisskorgar som rymde 15 personer vardera. Hastigheten var 0,5 meter/sekund. Därutöver fanns två varuhissar med en lyftkapacitet på 1275 respektive 640 kilo. De senare gick dock inte genom hela byggnaden. Till andra moderniteter hörde elektrisk belysning med över 200 glödlampor som matades av en egen ångdriven dynamomaskin. Byggnadens uppvärmning skedde genom centralvärme.

Den första etappen omfattade en mindre fabriksbyggnad i fyra våningar samt källare som uppfördes mellan 1886 och 1887 mitt på den långsmala tomten. Uppdraget gick till ingenjören Wilhelm Dahlgren och byggmästaren Julius Ernst Thomas. Möjligtvis var Thomas även arkitekt medan Dahlgren stod för konstruktionerna. Det rörde sig om en enkel nyttobyggnad med släta, putsade faser och våningsplan utformade som öppna fabrikshallar med en stomme av järnbalkar och gjutjärnskolonner.