Vad betyder och hur uttalas järnugn
Järnugn uttalas järn|ugn.
Ordformer och varianter av järnugn
Singular
- järnugn
- obestämd grundform
- järnugns
- obestämd genitiv
- järnugnen
- bestämd grundform
- järnugnens
- bestämd genitiv
Plural
- järnugnar
- obestämd grundform
- järnugnars
- obestämd genitiv
- järnugnarna
- bestämd grundform
- järnugnarnas
- bestämd genitiv
Järnugn är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet järnugn
En patris kan användas för framställning av många matriser vilket gör att modellen kan få stor spridning. Tekniken användes bl.a. under blytryckets tid för framställning av typsnitt. Ett annat användsområde är vid tillverkning av väggar för lådformade järnugnar.
Inredningen av Jens Bangs privatbostad på andra våningen är känd från den värdering som gjordes efter hans hustru Maren Jørgensdatters död 1639. Bostaden nåddes vid denna tid med en yttre stentrappa från Østerågade med en imposant sandstensportal utanför en förhall med bord och stolar. I kontakt med förhallen låg ett sovrum med en stor himmelssäng med gula förhängen, omgiven av väggfasta bänkar. På andra sidan förhallen fanns salen med järnugn, bord och stolar. Väggarna var klädda med ekpanel, som var målad i starka färger, med mönster och figurer. Där hängde oljemålningar av Jens Bang och hans hustru. I rummet fanns familjens bibliotek och på en hylla längs en av väggarna fanns 18 solida stenkrus. Från salen fanns förbindelse inåt i huset till kök och andra rum. En dörr ledde också till ytterligare ett rum på andra våningen, vilket stod i förbindelse med en svalgång av trä på baksidan.
Sättugn är en sorts järnugn som ursprungligen varit vanlig i södra delarna av Sverige. Sättugnar började först komma i bruk i mer förmögna hem på 1500-talet och sågs då som tecken på hög status. De infördes i slutet av medeltiden i städerna, och var då betydligt ovanligare på landsbygden.
I kyrkbyn i Alfta har många stenåldersfynd påträffats, exempelvis en hacka av glimmerskiffer, daterad till kring 4 000 år f.Kr. I området har järnåldersbönderna främst lämnat spår i form av slagg efter älvens stränder. I trakten finns även en del gravar och gravfält. Strax nedanför Kvarnbackarna i Alfta invid älven har också en järnugn från denna tid påträffats, men denna har förstörts under senare år. I Viken, väster om Alfta, har bland annat en större myntskatt med tvåhundra arabiska silvermynt från 700-talet e.Kr. hittats samt också vikingagravar.
