Kärnkraftsfråga synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas kärnkraftsfråga

Kärnkraftsfråga uttalas kärn|krafts|fråga.

Ordformer och varianter av kärnkraftsfråga

Kärnkraftsfråga är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet kärnkraftsfråga

Knäckfråga är en svårlöst politisk fråga av central betydelse. En knäckfråga innebär en splittring mellan annars samarbetande grupper, eller är en fråga som måste lösas för att ett politiskt samarbete skall kunna fortsätta eller komma till stånd. Ett exempel var kärnkraftsfrågan för Regeringen Fälldin I Sverige.

Sverige är skyddsmakt för ett flertal västerländska länder i Nordkorea, bland annat de övriga nordiska länderna, de baltiska staterna samt USA och Kanada genom den svenska ambassaden i Pyongyang. Sedan sommaren 2012 är även den svenska ambassaden i Irans huvudstad Teheran skyddsmakt åt Storbritannien. Detta då den brittiska ambassaden tidigare stormades till följd av ökade sanktioner mot Iran på grund av landets kärnkraftsfråga.

Viktigare för regeringsskiftet än affärer och socialiseringsdebatt kan dock kärnkraftsfrågan ha varit. Det stod visserligen redan tidigt klart att det fanns en stor skillnad i synen på kärnkraften mellan å ena sidan centerpartiet och å den andra folkpartiet och moderaterna. Den 28 april gjorde centerledaren Thorbjörn Fälldin klart att han inte tänkte sätta sig i en regering som laddade kärnkraftverket Barsebäck 2. De andra borgerliga partiledarna Per Ahlmark (fp) och Gösta Bohman (m) hade dock gjort klart att de ville ladda Barsebäck 2 även om de tonade ner det under valrörelsen. Olof Palme påtalade denna borgerliga splittring – borgerlig splittring och brist på gemensamt handlingsprogram var ett av Palmes huvudteman i valrörelsen – men skillnaderna i de borgerliga partiernas kärnkraftspolitik avgjorde inte valet.

Tjernobylolyckan 1986 ställde reaktorsäkerheten på sin spets och kärnkraftsfrågans traditionella argument för och emot har spetsats till ytterligare med klimatförändring och global uppvärmning, där Kommissionen för att bryta oljeberoendet i Sverige till år 2020 kan ses som ytterligare ett debattinlägg.

Mandatperioden 1976-1979 hade inneburit en särskilt omtumlande mandatperiod för svenska förhållanden. Den borgerliga regeringen hade spruckit på frågan om kärnkraften och efter viss dramatik hade den första liberala regeringen sedan 1920-talet tillträtt. Efter Harrisburgolyckan utbröt den så kallade "galna onsdagen" när socialdemokraterna oväntat bytte fot i kärnkraftsfrågan. Inom Vänsterpartiet kommunisterna hade en fraktion brutit sig ut och bildat Arbetarpartiet kommunisterna (vilket trots APKs blygsamma valresultat kan ha fått betydelse av utgången av valet, då vänsterblocket förlorade med en liten marginal). De borgerliga partierna fick 8,404 fler röster än de röda partierna, vilket ledde till ett mandats övertag i den nya riksdagen. Det motsvarade 0,15 procentenheters skillnad över hela Sverige.

Närförläggningsutredningen var en statlig utredning om kärnkraft i Sverige tillsatt av Krister Wickman i mars 1970, som en uppföljning av den svenska linjen kring kärnkraftsfrågan i Sverige. Dess betänkande avgavs 1974.

Thorbjörn Fälldins första regering föll på kärnkraftsfrågan. Torsdagen den 5 oktober 1978 begärde statsminister Fälldin (c) sitt entledigande. Talmannen, Henry Allard, entledigade honom och övriga statsråd, varefter han kallade partiledarna till samtal.