Vad betyder och hur uttalas kalkhaltig
Kalkhaltig uttalas kalk|halt|ig -t -a.
Ordformer och varianter av kalkhaltig
Kalkhaltig är ett adjektiv
Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).
Hur används ordet kalkhaltig
Marleka ("mara + leksak"), mallrika eller mera sällan markleka kallas konkretioner av kalkhaltig lera som finns i Sveriges ishavsleror och yngre leror.
Träden trivs nordligt i tempererade områden samt i tropiska bergstrakter. De i Europa vanligaste träden svart mullbär och vitt mullbär föredrar torra, varma, vindskyddade växtplatser med kalkhaltig jordmån.
Busktörne växer på öppen, frisk, kustnära, kalkhaltig, lerig och ofta stenig mark, exempelvis betesängar, vägrenar och bryn. Puktörne föredrar torrare sandigare mark som gräshedar och är mindre kalkbunden. Stallörten förekommer på friskare till fuktigare mark än de båda övriga, som ängar och kulturmark.
Gynnas av kalkhaltig jord, därav den rikliga förekomsten på Gotland.
Berggrunden, som till stor del består av kalkhaltig lerskiffer, utgör en nordvästlig utlöpare av Dalformationen. Området rymmer en rik flora och fauna, där bl a vitryggig hackspett förekommer. Skärboområdet är ett naturreservat, förvaltat av Västkuststiftelsen, och ingår i EU:s ekologiska nätverk av skyddade områden, Natura 2000.
Stalaktit är en droppstensformation i grottor, oftast kalkhaltig berggrund.
Den gynnas av kalkhaltig mark.
Asken växer framförallt på platser med riklig nederbörd och näringsrik kalkhaltig jord (med högt pH-värde), där den kan bilda frodiga skogar. Dess löv förmultnar till mycket och näringsrikt humusmaterial och bidrar till frodig undervegetation. Den goda växtligheten i marken som fordras för att asken ska etablera sig och som ökar med det humusmaterial lövmassan bidrar till, har lett till att just dess marker blivit uppodlade för andra ändamål, varpå asken har trängts undan.
