Vad betyder och hur uttalas karaktärsfull
Karaktärsfull uttalas karakt|ärs|full -t -a.
Ordformer och varianter av karaktärsfull
Karaktärsfull är ett adjektiv
Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).
Hur används ordet karaktärsfull
Muscat de Alexandrie, med större, ovala druvor, som betraktas som en enklare druvsort men är även den rätt karaktärsfull och aromatisk. Ingår exempelvis i Portugals Moscatel de Setúbal. Druvsorten används även som russin.
Trots att konventionalismen tog över allt mer, fortsatte konstnärer som Maurice Quentin de la Tour och Alexander Roslin att måla verkliga porträtt. Tvärtemot den övriga samtida konsten i Frankrike stod Jean-Baptiste-Siméon Chardins osminkade, från allt anekdotiskt eller sentimentalt fria skildringar av det borgerliga hemlivet, givna med säkert sinne för knapp och karaktärsfull form och klar färgharmoni. Rokokomåleriets kuvande under det nyantika modet medförde ett avsiktligt frångående av all den pittoreska elegansen och den smidiga tekniken, men ledde i stället över till ett nytt monumentalt allvar. Konstnärer som Jacques-Louis David, Pierre Paul Prud'hon, och Théodore Géricault var föregångare till 1800-talets stora franska målarkonst, som bland annat influerades av brittiska impulser. Landskapet och folklivet tolkades ärligt, enkelt och med lyrisk känslighet av konstnärer som Théodore Rousseau, Camille Corot och Jean-François Millet. En brutalare sannfärdighet förkunnades av Gustave Courbet medan impressionisterna med Édouard Manet som banerförare hävdade det omedelbara naturintryckets betydelse för måleriet och eftersträvade en rask och bred färgteknik, delvis under påverkan av Diego Velázquez. Impressionismen och valörmåleriet (betonandet av färgens och ljusets växelverkan) blev under 1800-talets sista fjärdedel de förhärskande principerna i måleriet i västvärlden. De tekniska metoderna omgestaltades under ständigt experimenterande. Pointillismen, som innebar anbringande av oblandade färgprickar blandade optiskt i stället för kemiskt, började under samma period ta sin fart. Så småningom, genom nyimpressionismen och Paul Gauguin, går impressionismen över i sin motsats, den stilsökande, färgdyrkande expressionismen, representerad av Vincent van Gogh och Paul Cézanne. Man har sagt, att det moderna måleriets utveckling i Frankrike under det sista seklet gått i en kurva från klassicismens stilstränghet genom impressionismens dyrkan av illusionen och åter till expressionismens stilisering.
Carl von Linné, bosatt i Uppsala, tillverkade sannolikt sin egen privata plugghäst 1741, sedan han inspirerats av lässtolar i utländska kloster och universitetsbibliotek. Böckerna i dessa inrättningar var ofta tunga och ohanterliga, och en möbel som denna underlättade läsningen, då man kunde låta boken vila på den fastgjorda bordsskivan och reglera läsavståndet. Den läs- och skrivpulpet som Carl von Linné lät en lokal snickare i Uppsala tillverka var både karaktärsfull och funktionell, vilket var ovanligt för tiden. Han använde den både som studiestol och som föreläsningskateder vid sin undervisning. Originalet finns än idag på Linnés Hammarby, inlåst bakom galler i stenhuset där Linné ofta bjöd in sina gäster för undervisning.
I tävlingen deltog fem arkitektkontor respektive landskapsarkitekter. Det vinnande bidraget presenterades fredagen den 18 december 2009 av borgarrådet Joakim Larsson tillsammans med tävlingsjuryns ordförande, dåvarande stadsarkitekt Per Kallstenius. Förstapris gick till Johan Celsing arkitektkontor tillsammans med schweiziska Müller Illien Landschaftsarchitekten. Deras tävlingsbidrag hade mottot "En sten i skogen". Motiveringen var att "...förslaget bäst förstår Skogskyrkogårdens helhet och som mest lyhört lyssnar till platsen. Projektet lägger ytterligare en karaktärsfull del till Skogskyrkogårdens helhetsupplevelse. "En Sten i skogen" skapar en vandring i såväl ett inre som yttre landskap." Stockholms stad avsatte 129 miljoner kronor till det nya krematoriet.
