Vad betyder och hur uttalas katalogkort
Katalogkort uttalas kata|log|kort.
Ordformer och varianter av katalogkort
Singular
- katalogkort
- obestämd grundform
- katalogkorts
- obestämd genitiv
- katalogkortet
- bestämd grundform
- katalogkortets
- bestämd genitiv
Plural
- katalogkort
- obestämd grundform
- katalogkorts
- obestämd genitiv
- katalogkorten
- bestämd grundform
- katalogkortens
- bestämd genitiv
Katalogkort är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet katalogkort
Våren 1984 berättade Upsala Nya Tidning i en stort uppslagen artikel (2 februari 1984) att Sundin strax skulle disputera i ämnet kyrkorätt med avhandlingen Stuthämtarinstitutet i yngre västnordisk beneficialrätt. Frågan om biskopligt avradstionde och tomträttsavgäld. Avhandlingen fick ett professionelt katalogkort som placerades i Uppsala universitetsbiblioteks dåvarande stora kortkatalog. När någon nitisk bibliotekarie plockade bort kortet sattes et nytt likandet på plats, Sundins vänner hade ett litet lager att tillgå.. Den recension av avhandlingen infördes i den teologiska institutionstidningen Dekanalen, där forskningsresultaten presenterades, diskuterades och kritiserades efter den akademiska kutymens sedvanliga regler. En professor i Lund hörde av sig till fakulteten då han hade hört tals om avhandlingen och bad att få rekvirera ett exemplar. På Norrbyska studenthemmet anordnades sedermera en festlighet där promotionen firades. Ett doktorsdiplom med Sundins namn uppsattes på väggen i husets salong, där det alltjämt förevisas tillsammans med några av Sundins "kvarglömda effekter". En tackannons infördes i Upsala Nya Tidning där Sundin beklagade att han inte kunde "personligen nå" alla dem som hyllat honom men nu framförde sitt "stillsamma tack".
Lev Semjonovitj Rubinstein (ryska: Лев Семёнович Рубинштейн, Lev Semjonovitj Rubinsjtejn), född 19 februari 1947 i Moskva, är en rysk poet och bibliotekarie som gjorde sig känd som uppläsare under 1970-talet, när den sovjetiska statsmakten hindrade honom att ge ut sina verk. Rubinstein skrev inför uppläsningarna sina dikter på bibliotekets katalogkort. Det formatet kom sedan att bli ett viktigt element i hans poesi. På svenska finns Tiden går, som består just av en samling sådana kort, tryckta i bokform.
Von Walterstorff började vid Nordiska museet 1903 och hennes anställning var till en början som tecknare. Hon utförde ett stort antal akvareller på katalogkort över folkkonstföremål. I flera böcker medverkade hon med illustrationer, bland annat med färgplanscher på folkdräktsklädda människor i Per Gustaf Wistrands Svenska folkdräkter 1907 och Gerda Cederholms Svenska allmogedräkter 1921. Under mer än ett par årtionden utförde hon åt Gustaf Upmark de teckningar av mästerstämplar till det stora arbetet Guld- och silversmeder i Sverige 1520–1850 (1925).
