Klassmedveten Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder klassmedveten, varianter, uttal och böjningar av klassmedveten

Klassmedveten synonym, annat ord för klassmedveten, vad betyder klassmedveten, förklaring, uttal och böjningar av klassmedveten.

Vad betyder och hur uttalas klassmedveten

Klassmedveten uttalas klass|med|veten och är ett adjektiv.

Ordformer av klassmedveten

Böjning (i positiv) klassmedveten en ~ + subst. klassmedvetet ett ~ + subst. klassmedvetna den/det/de ~ + subst. klassmedvetne den ~ + mask. subst.

Klassmedveten är ett adjektiv

Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).

Hur används ordet klassmedveten

  1. Lenin kritiserade denna "primitiva" form av klasskamp och menade att arbetaren inte kan nöja sig med höjda löner - de måste gripa makten för att uppnå den socialistiska fasen "proletariatets diktatur". I större mening handlar klasskampen om medveten omstrukturering av arbetsplatser, en fabrik kan till exempel delas upp i ett flertal sektioner så att produktionen kan fortgå utan en eller flera sektioner som gått ut i strejk. Uttrycket präglades 1848 av Karl Marx i det Kommunistiska manifestet. Samtidigt och senare har en mängd likartade ord med klass som första led bildats och blivit gängse i den sociala och politiska diskussionen, till exempel klasshat, klassinstinkt, klassintresse, klasslag, klassmedvetande, klassmedveten (oftast liktydigt med socialistisk) och klassamhälle. (källa)
  2. Tre år efter att Folkets Röst lades ned, började den socialistiska tidningen Ny Tid att ges ut i Göteborg med mottot "organ för klassmedveten arbetarerörelse". Ny Tid grundades den 24 mars 1892, först som en veckotidning med Fredrik Sterky som grundare och chefredaktör. 1898 blev Anders Lindblad ny chefredaktör och året därpå blev den en dagstidning som kom ut sex dagar i veckan. 1911 övertog Emil Rosén som chefredaktör och på 1920-talet utkom den sju dagar i veckan. Den 1 mars 1936 blev tidningen morgontidning, efter att dittills ha givits ut på eftermiddagar. Den 31 december 1963 upphörde den dagliga utgivningen, och detta datum anses ofta vara slutet för tidningen. Den 9 januari 1964 blev Ny Tid en veckotidning, med begränsat sidantal - det första numret med endast 12 sidor. Sexdagarstidningen kom den 26 januari 1965, vilket fortsatte till och med 14 juni 1966. (källa)
  3. Tidningens titel var vis starten Arbetet. Organ för klassmedveten arbetarerörelse. Fullständiga titeln var sedan 1900 Arbetet / Organ för Sveriges Socialdemokratiska Parti / Södra Distriktet. 1901 togs /Södra distriktet bort. (källa)
  4. Korvettkaptenen eller Pansarkryssaren Proletären. Framtidshägring af en klassmedveten. Stockholm. 1897 . (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland 39000 synonymer samt 91000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Populärast:

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.