Vad betyder och hur uttalas klimatologisk
Klimatologisk uttalas klim|ato|log|isk [-lå´-] -t -a.
Ordformer och varianter av klimatologisk
Klimatologisk är ett adjektiv
Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).
Hur används ordet klimatologisk
En av dendrokronologins grundläggande förutsättningar är att trädens tillväxt begränsas av någon i det aktuella området generell (klimatologisk) faktor, oftast nederbördsmängd och/eller tillgången på sol och värme under sommaren. I tropiska områden bildas inga egentliga årsringar, vilket gör dendrokronologi i sådana områden mycket svår. I Europa är det främst olika arter av ek, tall, gran, och lärk som lämpar sig för att bygga långa referenskurvor med, och därmed för dendrokronologiska åldersbestämningar.
Gränsen är dock inte helt exakt, utan varierar från art till art. Direkt felaktigt är antagandet att Dalälven skulle utgöra något slags gräns i klimatologisk mening, Dalälven skär biologiska norrlandsgränsen delvis i rät vinkel - och äldre antaganden att ek inte växer norr om denna gräns stämmer inte, och har möjligen aldrig stämt.
Enstaka exempel på kartor över epidemier och sjukhus är kända från 1700-talet och så tidigt som sent 1600-talet. En pionjär inom området var Leonhard Ludwig Finke. Militära intressen har spelat roll för sjukdomskartläggning.Den tyske läkaren Helmut Jusatz utvecklade under andra världskriget ett kartverk över sjukdomsrisker, Seuchen-Atlas, i de områden som var av militärt intresse för tyska trupper. Efter kriget fick han tillsammans med kollegan Ernst Rodenwalt och med amerikanskt stöd tillfälle att utveckla arbetet med kartorna till Welt-Seuchen-Atlas som publicerades 1952-1961. Rodenwalt, som under första världskriget hade tjänstgjort som läkare i Mindre Asien, upptäckte sambandet mellan försumpning och malaria. Senare ägnade han sig med framgång åt att söka en klimatologisk förklaring till en malariaepidemi på Ceylon under 1930-talet. Från tidigt 1950-tal och ett par årtionden framåt var Geomedizinische Forschungsstelle i Heidelberg ett centrum för studier av ohälsa och geografi, i början under ledning av läkarna Rodenwalt och Jusatz.
