Vad betyder och hur uttalas koefficient
Koefficient uttalas ko|ef|fici|ent [-en´t] -en -er.
Koefficient betyder konstant faktor och konstant.
Ordformer och varianter av koefficient
Singular
- koefficient
- obestämd grundform
- koefficients
- obestämd genitiv
- koefficienten
- bestämd grundform
- koefficientens
- bestämd genitiv
Plural
- koefficienter
- obestämd grundform
- koefficienters
- obestämd genitiv
- koefficienterna
- bestämd grundform
- koefficienternas
- bestämd genitiv
Koefficient är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet koefficient
Ett polynom kan också beskrivas som en koefficient multiplicerad med en variabel upphöjd till ett icke-negativt tal. Exempelvis är 2x, 2x + 5, 2x2, 1x1 och 7 alla polynom.
Inom matematiken betecknar en koefficient en multiplikativ faktor i en term som också består av en eller flera variabler i ett polynom, serie eller annat uttryck. I polynomet.
Källa:
Koefficient på Engelska
- coefficient
