Vad betyder och hur uttalas kokning
Kokning uttalas kok|ning -en -ar.
Kokning betyder till ³koka.
Ordformer och varianter av kokning
Singular
- kokning
- obestämd grundform
- koknings
- obestämd genitiv
- kokningen
- bestämd grundform
- kokningens
- bestämd genitiv
Plural
- kokningar
- obestämd grundform
- kokningars
- obestämd genitiv
- kokningarna
- bestämd grundform
- kokningarnas
- bestämd genitiv
Kokning är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet kokning
Tre former av germansk matberedning kan urskiljas: rått, kokt och stekt. Kokning verkar ha varit den vanligaste och mest omtyckta formen.
Grisfötter går att äta och tillagas genom kokning i vatten med salt och kryddpeppar. Äts kalla med kokt potatis och inlagda rödbetor.
Kola i dess olika former är oftast en hård eller seg godissort. En snarlik godisvariant gjord på socker, mjölk och smör är fudge, genom en mildare kokning än kola blir den betydligt mjukare.
Gröt är en trögflytande maträtt som tillagas genom kokning av gryn, flingor, ris eller andra sädesslag tillsammans med vatten, mjölk och ibland grädde, smör eller andra ingredienser. Gröt kan serveras med exempelvis socker, kanel, en smörklick, sylt, bär eller fruktbitar och kan ätas med extra mjölk vid sidan om på tallriken. För risgrynsgröt är det även vanligt att den serveras med saftsås.
Köttet innehåller trimetylaminoxid, vilket i matsmältningsprocessen bildar trimetylamin, ett gift som ger neurologiska symptom som påminner om extrem druckenhet. Synrubbningar, diarré och kramper som i värsta fall leder till döden kan förekomma. Upprepad kokning och torkning gör köttet ätligt. Traditionellt har det ätits av inuiter, samt i fermenterat skick som surhaj (hákarl) på Island, en motsvarighet till den svenska surströmmingen.
Kalciumkarbonat är nästan olösligt i vatten , men löses i kolsyrehaltigt vatten under bildning av surt kalciumkarbonat, Ca(HCO3)2, som är lättlösligt i vatten. Genom kokning av lösningen återbildas det olösliga kalciumkarbonatet (pannsten).
För de söta sorterna räcker det med att roten skalas och kokas eller rostas för att giftet ska försvinna. De bittra måste däremot genomgå ett flertal steg som blötläggning, fermentering, torkning , malning, kokning - något som kan ta flera dagar.
Kidneybönor som inte tillagats eller tillagats dåligt uppges vara giftiga (då de innehåller lektinet fytohemagglutinin) och orsakar kraftiga magbesvär. Besvären kan yttra sig som magont och kraftigt illamående. Även tarmens slemhinna påverkas, och förändras av otillagade kidneybönor. Bönorna tillagas genom att man lägger dem i blöt 6–7 timmar före kokning. Blötlagda bönor skall stormkokas i minst 10 minuter för att man ska undvika att få i sig det giftiga lektinet. Kokvattnet skall sedan bytas. Giftighetsgraden mäts i hemagglutininerande enhet (hau). Otillagade bönor kan innehålla 70 000 hau, dåligt tillagade kan innehålla 400 000 hau (kokning på svag värme ökar giftets potens) medan fullt tillagade bönor endast innehåller ett par hundra hau. Kidneybönor väl tillagade innehåller, liksom flera andra sorters bönor, en hel del protein, vitaminer och mineraler. Uppgifterna om "giftighet", och sambandet med fytohemagglutinin, är osäkra. Det är dock vetenskapligt väl belagt att råa och felaktigt tillagade kidneybönor kan vara skadliga, och i enstaka fall dödliga, på grund av fytohemagglutinin.
Klarskinn är torkad fiskhud som förr användes vid kokning av kaffe.
Kokning på Engelska
- boiling
