Kolerasjukhus synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas kolerasjukhus

Kolerasjukhus uttalas kol|era|sjuk|hus.

Ordformer och varianter av kolerasjukhus

Kolerasjukhus är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet kolerasjukhus

Den 26 juni inträffade det första sjukdomsfallet och till den 25 juli hade 25–30 personer insjuknat, varav 15 avlidit. Sjukdomen bröt först ut på Hisingen vid den så kallade "Leran" där åtta fall hade inträffat, liksom åtta fall i Albostaden, där samtliga fall inträffat i samma hus. I Härlandatrakten hade två fall inträffat och de övriga i staden. På kolerasjukhuset hade fram till den 24 juli vårdats 18 personer, varav åtta avlidit, två tillfrisknat och åtta låg kvar. Sjukdomen bedömdes då inte vara epidemisk och det ansågs inte vara någon anledning för invånarna att känna sig oroliga, men de uppmanades att iakttaga renlighet.

Svenska ödehus 2 innehåller tio reportage om övergivna hus och platser runtom i Sverige, däribland ett vattenkraftverk i Jämtland, en övergiven stugby och ett kolerasjukhus.

Europas första kollektivhus baserat på ett kollektivt kök hade skapats i Köpenhamn 1903. Denna så kallade Centralbyggningen stod modell då den framgångsrika arkitektbyrån Hagström och Ekman fick i uppdrag att rita en liknande byggnad i den svenska huvudstaden. Huset uppfördes på platsen för det Brandelska sockerbruket från 1700-talet (sedermera kolerasjukhus). Kollektivhuset var framför allt avsett för unga kvinnor, som genom centralkökets bekvämligheter skulle få tid att komma ut i förvärvslivet. I husets 60 olika 2-5-rummare bodde dock även män och hela familjer, vilka även kunde ta del av centraltvätt och ett centralbageri. Byggnaden var mycket modernt och sägs vara den första med kopplade fönster och centralvärme (även om man för säkerhets skull försåg sovrummen med kakelugnar). Den allmänna matsalen serverade tre mål mat om dagen, men med hjälp av lägenheternas lokaltelefon och centralhiss kunde man även få måltiden uppskickad till det egna hemmet. Projektet drogs med ekonomiska problem och 1914 upphörde verksamheten i centralköket. Sedermera gick Hemgården i konkurs men fastigheten omvandlades därefter till en av de första bostadsföreningarna i landet.

Genom landhöjningen och igenfyllningar blev Träsket allt mindre. Under 1700- och 1800-talen användes sjön för stadens avfall och latrin, därav namnet Träsket. Vid sjöns södra ände inrättade man 1790 det så kallade Träsktorget där Roslagsbönderna kunde sälja sina varor. Miljön förblev dock fattig och ohälsosam och koleraepidemin 1834 skördade många offer i träskområdet. Man inrättade ett särskilt kolerasjukhus i det hus som numera rymmer restaurangen Clas på Hörnet.

De fattiga människorna var de som drabbades hårdast under koleraepidemin och många människor började ifrågasätta anledningen till detta. En vanlig teori var att myndigheterna medvetet hade förgiftat dricksvattnet endast för de fattiga, i syfte att låta dem dö och därmed slippa underhålla denna del av befolkningen. Det spekulerades även huruvida patienterna på kolerasjukhusen behandlades. Många trodde att människorna fördes till sjukhusen för att lämnas att dö, utan att få någon form av behandling eller medicin. Egentligen handlade det om att man inte var tillräckligt bekant med kolerasjukdomen och dess orsaker. Därmed fanns det under denna period inget effektivt botemedel mot sjukdomen, utan sjukvårdspersonalen provade egna metoder och behandlingar utan egentlig effekt på koleran. Detta kunde exempelvis inkludera kräkmedel, senapsdegar på magen eller insmörjning med brännvin.