Vad betyder och hur uttalas kollektivism
Kollektivism uttalas kol|lekt|iv|ism [-is´m] -en.
Kollektivism betyder åskådning som ställer det samfällda i motsats mot individerna i förgrunden.
Ordformer och varianter av kollektivism
Singular
- kollektivism
- obestämd grundform
- kollektivisms
- obestämd genitiv
- kollektivismen
- bestämd grundform
- kollektivismens
- bestämd genitiv
Kollektivism är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet kollektivism
Till höger finns liberalism och närbesläktade ideologier, som förespråkar fria marknader med lågt statligt ingripande, individualism, låga skatter, avregleringar och så vidare. Till vänster finns kollektivism, som förespråkar höga skatter och omfördelning av pengar (se fördelningspolitik) genom så kallade transfereringssystem (som sjukförsäkring, a-kassa med flera), utbyggd offentlig sektor, samt en allt större statlig/kommunal kontroll och regleringar över olika delar av samhällsekonomin.
Som politisk term står individualismen i motsatsställning till kollektivism. I sociologiskt avseende är det vanligen avsett som den kontext eller samhälle i vilket individer är fokala (minsta, ursprungliga) operationella enheter som står i motsättning till staten eller sociala grupper, den sociala kontexten består av föreställningar hos de enskilda människorna som ingår i den. Någonting som bör poängteras är att så kallad Statsindividualism har ett starkt stöd bland socialliberaler och socialdemokrater, då den fungerar som en symbios mellan individ och det offentliga. Denna ideologi ogillas däremot av konservativa och kristdemokrater, då dessa menar att stark individualism med en stor stat är ohälsosamt för människans roll i de små gemenskaperna.
Kollektivism (av latin colligere, samla) är en term som används för att beskriva moraliska, politiska och sociala perspektiv som betonar människors ömsesidiga beroende och vikten av kollektivet snarare än de enskilda individerna. Termen är etymologiskt besläktad med kollekt, kollegium, kollega, kollektion samt kollektor och associeras ofta med socialistiska strävanden att centralt kontrollera och fördela samhällets ekonomiska resurser . Den bör ej förväxlas med holism som förklarar en individs handlande såsom samhällsvarelse. Motsatsen till kollektivism anses ofta vara individualism.
