Vad betyder och hur uttalas kolorera
Kolorera uttalas kol|or|era -de.
Kolorera betyder färglägga.
Ordformer och varianter av kolorera
Aktiv
- kolorera
- infinitiv
- kolorerar
- presens
- kolorerade
- preteritum
- kolorerat
- supinum
- kolorerande
- presens particip
- kolorera
- imperativ
Passiv
- koloreras
- infinitiv
- koloreras
- presens
- kolorerades
- preteritum
- kolorerats
- supinum
Perfekt particip
- kolorerad en
- ~ + subst.
- kolorerat ett
- ~ + subst.
- kolorerade den/det/de
- ~ + subst.
Kolorera är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet kolorera
Bruket att skicka julhälsningar på kolorerade vykort spred sig snart både till USA och via Tyskland och Danmark till Sverige. I Sverige blev det populärt att skicka julkort i slutet av 1800-talet och traditionen är fortfarande mycket populär. Från början importerade man i Sverige julkort från Tyskland och England. Motiven visade då främmande jultraditioner som julgran, jultomte och julklappar till barnen, och snart kom dessa företeelser att inlemmas även i de svenska traditionerna.
Illustrationerna består av tryckta eller graverade bilder som kolorerats för hand, vilka sedan de blivit färdiga klistras fast på kartong (planschpapper), det vill säga planscher som upptar hela sidstorleken och ofta är i folioformat. Sådana planscher kan sedan sammanställas på olika sätt till olika slag av litteratur. Planschverk kan bestå av olika material där planschen är en bild som klistrats på kartong och den eventuella texten är tryckt på papper. Planscherna häftas eller binds sedan till en bok eller ett häfte med den eventuella texten. Planschband består uteslutande av sammanhäftade planscher, och hör till ett bokverk där texten framställs i separata band.
En ytterligare gestaltningsform är statssigillet. Sigillet var från början en autentiserad, oförfalskbar förslutning av brev och handlingar och präglades ofta med en stämpel i vax eller liknande material. Ett sigill är oftast cirkelrund och har sällan mer än en färg, statsvapen som grundas på sigill är ofta kolorerade versioner av dessa enfärgade sigill.
Altaret är en imitation av det nygotiska Malaxaltaret. Missionssyföreningen i Bergö donerade i februari 1957 två korfönster med katedralglas. Fönstren är komponerade av konstnär Gunnar Forsström. Altartavlan är målad 1919 av konstnär Theodor Schalin. Dold av den nya altartavlan finns en äldre altartavla, 4 alnar hög och 2,5 alnar bred, som är av kolorerat papper med ram och föreställer Nattvarden.
