Kommunal Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder kommunal, varianter, uttal och böjningar av kommunal

Kommunal synonym, annat ord för kommunal, vad betyder kommunal, förklaring, uttal och böjningar av kommunal.

Vad betyder och hur uttalas kommunal

Kommunal uttalas kom|mun|al [-a´l] och är ett adjektiv -t -a.

Ordformer av kommunal

Böjning (i positiv) kommunal en ~ + subst. kommunalt ett ~ + subst. kommunala den/det/de ~ + subst. kommunale den ~ + mask. subst.

Kommunal är ett adjektiv

Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).

Andra språk

Kommunal på Engelska

  • municipal

Hur används ordet kommunal

  1. Att gasverk började byggas och även övertogs av kommunerna berodde på att gasen användes för gatubelysning. På 1880-talet kommunaliserades de sex gasverk som byggts före 1860. År 1890 skedde mer än 90 procent av all gasproduktion i kommunal regi. Man upptäckte också att gasverken var en pålitlig inkomstkälla för kommunerna. Fram emot sekelskiftet hade också en ny yrkesgrupp etablerat sig: den högskoleutbildade gasverksingenjören. (källa)
  2. En gymnasieskola (i vardagligt tal gymnasium) är en avgiftsfri och frivillig sekundärutbildning i Sverige för ungdomar som har gått ut grundskolan. För dem som passerat tonåren finns gymnasieutbildning inom ramen för kommunal vuxenutbildning. (källa)
  3. Gyro (Gymnasium Rockcity) – en kommunal gymnasieskola, tidigare friskola, i Hultsfred. (källa)
  4. Hemsjukvård är medicinska insatser, rehabilitering, habilitering samt omvårdnad som utförs av legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal eller annan personal med delegering i hemmet, både ordinärt- och särskilt boende. I och med ädelreformen 1992 övertog kommunerna ansvaret för särskilda boenden och möjlighet att bedriva hemsjukvård, från landstingen till och med sjuksköterskenivå. I flertalet län har hemsjukvården numera övergått till kommunal regi och arbete pågår att föra över all hemsjukvård till kommunerna. (källa)
  5. Hundskatt var en mellan 1923 och 1996 i Sverige uttagen kommunal skatt för hundar äldre än tre månader. En del hundar undantogs dock från skatten, bland annat de hundar som användes inom renskötseln av samer, av forskare som försöksdjur, av försvarsmakten, räddningstjänsten, polisväsendet eller tullverket eller som ledarhund av synskadad. (källa)
  6. De första hushållsskolorna i Sverige inrättades under 1860-talet, och hade ursprungligen till huvudsaklig uppgift att utbilda tjänsteflickor. Från 1920-talet skilde man mellan hushållsskolor, som var skolor för utbildning av husmödrar med en utbildning frånågra månader till ett år, och fackskolor i huslig ekonomi, med en utbildning på mellan ett och ett halvt till två och ett halvt år. Från 1906 utgick statsbidrag till vissa av skolorna. I Sverige efter 1921 kunde hushållsskolorna även bedrivas i kommunal regi. De sågs som en alternativ väg till utbildning vid sidan om lärlingsskolor och yrkesskolor. Syftet var att unga kvinnor skulle få en "någorlunda fullständig husmodersutbildning". De undervisade i många ämnen, som sömnad, städning, ekonomi, matlagning med mera. Kvaliteten var för tiden god, men efterhand samhället förändrades, fick de färre och färre elever. Detta ledde till att det i dag knappt finns några kvar i Sverige. (källa)
  7. Hälsovårdsnämnden var en kommunal myndighet som existerade mellan 1875 och 1982. Motsvarande uppgifter sköts idag av andra kommunala nämnder, såsom miljönämnden. (källa)
  8. Till höger finns liberalism och närbesläktade ideologier, som förespråkar fria marknader med lågt statligt ingripande, individualism, låga skatter, avregleringar och så vidare. Till vänster finns kollektivism, som förespråkar höga skatter och omfördelning av pengar (se fördelningspolitik) genom så kallade transfereringssystem (som sjukförsäkring, a-kassa med flera), utbyggd offentlig sektor, samt en allt större statlig/kommunal kontroll och regleringar över olika delar av samhällsekonomin. (källa)
  9. En idrottsplats eller idrottspark, förkortat IP, är en anordnad plats där man utövar sport/idrott. Ofta syftar ordet på en mindre utomhusanläggning för idrottsutövande, medan de större brukar kallas för arena, idrottshall/ishall eller stadion. En idrottsplats har ofta anläggningar som löparbanor, fotbollsplan, bandy och/eller utomhusrink för ishockey och konståkning. Ofta finns byggnader för omklädning och hygien. Idrottsplatser i Sverige sköts ofta gemensamt i kommunal regi. Kring 1920 fanns uppskattningsvis 400 idrottsplatser runtom i Sverige. Många idrottsplatser i Sverige har en historia tillbaka till sent 1800-tal, då bland annat Sveriges centralförening för idrottens främjande arbetade för att fler idrottsplatser skulle byggas. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland 39000 synonymer samt 91000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Populärast:

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.