Vad betyder och hur uttalas kongregation
Kongregation uttalas kon|greg|at|ion -en -er.
Kongregation betyder romersk-katolskt fromt samfund och administrativ enhet i den påvliga kurian.
Ordformer och varianter av kongregation
Singular
- kongregation
- obestämd grundform
- kongregations
- obestämd genitiv
- kongregationen
- bestämd grundform
- kongregationens
- bestämd genitiv
Plural
- kongregationer
- obestämd grundform
- kongregationers
- obestämd genitiv
- kongregationerna
- bestämd grundform
- kongregationernas
- bestämd genitiv
Kongregation är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet kongregation
Före 1170 kunde kanonisering ske på stiftsnivå. Sedan 1170 är påvens godkännande nödvändigt vid kanonisering i västkyrkan. Sedan 1200 är påvlig kanonisering enligt en minutiös procedur i flera steg nödvändig i västkyrkan. Skrinläggning och beatifikation, men inte kanonisering, kunde förekomma i viss utsträckning på stiftsnivå mellan 1170 och 1634. Ett centralt kyrkligt organ, Ritkongregationen, grundades av påve Sixtus V 1588 för att bland annat handlägga kanoniseringsärenden, men denna kongregation delades 1969 i två kongregationer, av vilka den nutida Kongregationen för helgonförklaringsprocesser (Congregatio de Causis Sanctorum) övertog denna arbetsuppgift.
En mindre sammanslutning av flera kloster (vanligtvis inom en av de äldsta klosterordnarna), som är lösare organiserad än de egentliga orderna, till exempel Solesmes-kongregationen inom benediktinorden i Solesmes. De olika klostren inom till exempel Solesmes-kongregationen följer i stora drag en och samma tolkning av den för alla benediktinska kongregationer gemensamma ordensregeln.
