Vad betyder och hur uttalas konsumtionsskatt
Konsumtionsskatt uttalas kon|sumt|ions|skatt.
Ordformer och varianter av konsumtionsskatt
Singular
- konsumtionsskatt
- obestämd grundform
- konsumtionsskatts
- obestämd genitiv
- konsumtionsskatten
- bestämd grundform
- konsumtionsskattens
- bestämd genitiv
Plural
- konsumtionsskatter
- obestämd grundform
- konsumtionsskatters
- obestämd genitiv
- konsumtionsskatterna
- bestämd grundform
- konsumtionsskatternas
- bestämd genitiv
Konsumtionsskatt är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet konsumtionsskatt
1775 infördes ett statligt monopol på brännvinsbränning. Stordriften i kronobrännerier kom efter några inledande vinstbringande år att bli olönsam, och redan 1787 började monopolet successivt att avvecklas genom att kronobrännerierna utarrenderades. Från 1798 återupplivades husbehovsbränningen för jordbrukare, från 1800 med inskränkningen att man måste inneha ett fullt mantal och pålades då en bevillningsavgift oavsett om man brände eller ej. 1812 infördes en skatt där jordvärdet blev normerande både för skatten och för hur stor brännvinspanna man hade rätt att äga. Man hade då vid denna tid, om man hade rätt att inneha brännvinspanna, även rätt till utskänkning i krogrörelse. Samtidigt infördes en konsumtionsskatt för brännvin, som pålades alla som inte uttryckligt avsagt sig bruket av brännvin, denna upphörde dock redan 1815.
Det vanligaste begreppet i dag för motsvarande skatter är punktskatter. En vara kunde bli föremål för både tull och accis. Detta har i Sverige gällt exempelvis socker. Begreppet konsumtionsskatter har använts som samlingsbeteckning på accis och tull.
Politiskt intresserad bekämpade han i tal och skrift protektionism och konsumtionsskatter (till exempel i skrifterna Våra skatter, Hvilka betala dem, och hvilka borde betala? Synpunkter och förslag af Sven Trygg 1894, och Progressiv beskattning af inkomst och förmögenhet, 1895) samt överhuvud företrätt radikal liberalism med en oförvägenhet, som gjort honom högt uppburen av meningsfränder och, ehuru inte socialdemokrat, inom arbetarrörelsen. Bland hans socialpolitiska skrifter märks Allianser mellan arbetare och arbetsgifvare (1902) och Socialiststaten och nutidssamhället (1905, 1913).
