Kopt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kopt

1. Kopter är den största inhemska kristna befolkningsgruppen i Egypten. De flesta är medlemmar i Koptisk-ortodoxa kyrkan och (i betydligt mindre antal) Koptisk-katolska kyrkan. Språket koptiska dog ut som levande språk för flera århundraden sedan och är numera endast ett liturgiskt språk. Kopterna, vilka har ett språkligt och etniskt band till de forntida egyptierna, har numera arabiska som sitt modersmål. (källa)
2. Övriga arabiska lånord är albatross, arabiska (kvinna), azur, beduin, damast, damasch eller damask, damaskera, denar, dragoman, imam, kaftan, karmin, kattun, kopt, magasinera, mumie, muslin, nabob, orangeri, arrangör, salep, schebeck, scherif, sultanat, swahili, talisman och tambur. (källa)
3. Egyptologi sorterar både under språkvetenskap och arkeologi. Det språk som studeras är fornegyptiska i alla dess dokumenterade former. Fornegyptiskan räknas till den hamitisk-semitiska språkfamiljen, och är släkt med såväl arabiskan som nilotiska språk och berber. Alltifrån skriftens, hieroglyfernas, uppkomst omkring år 3100 f.Kr. går det att följa språkets utveckling. En vanlig uppdelning av fornegyptiskans språkfaser är i kronologisk ordning gammalegyptiska (eller arkaisk egyptiska), mellanegyptiska, nyegyptiska, demotiska och koptiska. Det skarpaste brottet skedde från mellanegyptiska till nyegyptiska. Den förra språkfasen fick rollen av ett klassiskt språk för senare tiders egyptier, vilket yttrade sig i att litterära och religiösa texter fortsatte att författas på detta språk ända ned till kristen tid. En grund för att som forskare kunna tillgodogöra sig språket är givetvis att förstå hur hieroglyfskriften fungerar. Denna skrift, vilken användes för monumentalinskrifter i religiösa och politiska sammanhang, bestod under klassisk mellanegyptisk tid av omkring 800 tecken. Till skillnad från i kilskriften, vilken anses ha utvecklats före egyptiernas skrift, behöll hieroglyferna sin bildkaraktär. För vardagliga ändamål såsom brevskrivande användes hieratiskan, en kursiverad variant av hieroglyferna att skrivas på förgängligt material som papyrus, trätavlor och krukskärvor. Senare ersattes denna av den än mer kursiverade demotiska skriften. Kopterna brukade grekiska bokstäver. Egyptologisk forskning baseras också på de många och ofta välbevarade arkeologiska lämningarna. Det varma och torra klimatet har underlättat bevarandet. Eftersom ämnet, som synes, är stort och brett har olika forskningsinriktningar uppkommit. Demotiska studier är ett exempel på en sådan inriktning, ett annat är studiet av materialet från arbetarbyn vid Deir el-Medinah, strax intill Konungarnas dal i den forntida huvudstaden Thebe. (källa)
4. Demonstrationerna spred sig till Algeriet, Egypten, Bahrain, Libyen, Jemen och Syrien i allt större utsträckning. Mindre eller relaterade demonstrationer förekom även i Marocko, Mauretanien, Saudiarabien, Turkiet, Oman, Irak, Kuwait, Jordanien, Djibouti, Somalia, Sudan, och Västsahara. Libyska inbördeskriget pågick under 2011, och Syriska inbördeskriget har pågått sedan 2011, där omfattande religionsförföljelse har orsakat stora flyktingströmmar till grannländer och bidragit till flyktingkrisen i Europa. I Egypten ökade religionsförföljelsen av kristna kopter, och militären återtog makten från en demokratiskt vald regering ledd av Muslimska brödraskapet och avrättade många av dess ledare. Tunisien var det enda land där arabiska våren ledde till att en auktoritär regim (enligt Demokratiindex 2010) ersattes av ett visst mått av demokrati (en s.k. demokrati med anmärkning 2014). De tidigare auktoritära styrelseskicken hade undertryckt etniska och religiösa motsättningar, konflikter mellan shia och sunni samt konflikter mellan araber och kurder. När statsbildningarna föll blossade de tidigare konflikterna upp igen. I Saddam Husseins Irak regerade sunni-minoriteten och förtryckte shia-majoriteten, men i demokratiska val tog shia-gruppen makten. (källa)
5. Al-Maqrizi tillbragte större delen av sitt liv i Egypten samt blev uppsyningsman för torghandeln i Kairo och norra Egypten, men innehade därefter en befattning i Damaskus. Hans författarverksamhet var mycket stor, dock mest av kompilatorisk art. Som ett monumentalt arbete av Al-Maqrizi kan betecknas en historisk och topografisk beskrivning över Egypten (en edition utkom i Bulak 1854), av vilken åtskilliga utdrag äro publicerade i Europa, såsom en kopternas historia (utg. på arabiska och tyska av Wüstenfeld, 1845). Bland Al-Maqrizis övriga skrifter märks en historia om de ejjubidiska och mamlukiska härskarna i Egypten (till stor del översatt av Quatremère i Histoire des sultans mamlouks de l'Égypte, 1837-45). (källa)