Kosmolog Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kosmolog

1. År 1922 härledde den ryske matematikern och kosmologen Alexandr Fridman (eng. Alexander Friedmann) sina Friedmanns ekvationer från Einsteins fältekvationer, som visar att universum kan expandera med en hastighet som kan beräknas med hjälp ekvationerna. Parametern, som används av Friedmann, är känd idag som den kosmiska skalfaktorn, som kan ses som en skalinvariant form av proportionalitetskonstanten i Hubbles lag. Georges Lemaître härledde oberoende av Friedman en liknande lösning år 1927. Friedmanns ekvationer härleds genom att infoga Friedmann-Lemaître-Robertsson-Walker (FLRW)-metriken för ett homogent och isotropt universum i Einsteins fältekvationer för en fluid med en given densitet och ett givet tryck. Idén om en expansion av rum-tiden skulle så småningom leda till steady state-teorin och big bang-teorin inom kosmologin. (källa)
2. Världen är evig. Denna ståndpunkt intar hinduismen, och har även förekommit inom naturvetenskap. Det innebär att det som sker idag sker som en del i en oändlig orsakskedja. Som argument mot denna ståndpunkt har framförts, att matematik med realiserade oändliga serier av finita tal leder till paradoxer, varför en sådan oändlig orsakskedja inte kan tänkas. Modern vetenskap stöder tanken på att vårt universum (vår rum-tid) har en uppkomst genom Big bang-teorin snarare än att alltid ha existerat, men kosmologer spekulerar i tanken på ett multiversum som varat i all oändlighet och där nya universum ständigt uppstår. (källa)
3. På grund av att det observationella stödet för standardmodellen är mycket starkt är intresset för dessa alternativa modeller i allmänhet inte stort bland kosmologer och astronomer. (källa)
4. Med teleskop i bana kring jorden kan astronomiska observationer göras med optimal skärpa och i alla våglängdsområden, även de som blockeras av jordens atmosfär. Mest känt är rymdteleskopet Hubble (NASA-ESA), men många andra rymdteleskop har givit astronomer och kosmologer mer revolutionerande information genom att öppna upp nya våglängdsområden (främst gamma, röntgen, infrarött och submillimeter). Även kosmisk partikelstrålning kan med fördel detekteras med instrument i rymden. (källa)