Krigsbyte Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet krigsbyte

1. Krigsbyte (latin: praedia bellica) är i allmän mening den egendom som under krig tags från fienden. Det byte som erövras till sjöss brukar benämnas pris. Ursprungligen betraktades både tillfångatagna krigare och det besegrade folket samt även det erövrade landet med dess offentliga och enskilda egendom såsom segrarens byte.
2. Redan under Johan IIIs tid tog Sverige krigsbyten från Ryssland, men det är först under Gustav II Adolfs tid då en praxis för krigsbyten instiftas i och med krigsartiklar som skrevs 1621.Enligt krigets logik var militära krigsbyten självklara att ta, det kunde innefatta föremål som vapen, hästar, kokvagnar, och annan utrustning. För att ta religiösa föremål eller kulturföremål som böcker, behövdes fullmakter till befälhavarna. Gustav II Adolf är den kung som systematisk utfärdar sådana fullmakter, och under det trettioåriga kriget och under den resterande tiden av svensk stormaktstid kommer stora mängder krigsbyten att tas av de svenska arméerna. Ett av de första stora roven av böcker sker vid intagandet av Mainz 1631. Gustav II Adolf lät stadens stadsbibliotek fraktas av sina soldater. Han lät därefter tillkalla juridisk expertis för att fastslå lagligheten i handlingen. Juristen lät bekräfta i arton teser att kungen hade rätt till böckerna. Under erövring av Livland 1621 tog svenskarna stora delar av jesuitiska klosterbibliotek, detta var en del i en övergripande plan i att ta katolsk egendom.Böckerna lämnades till Uppsala bibliotek eller arkivet på slottet Tre kronor.
3. Att ta kulturföremål och böcker som krigsbyten var i längden också en metod för att höja Sveriges kulturella status. Efter rovet av böcker i Riga tömdes den livländska riddarordens arkiv i Mitau. 1626 under fälttåget i Ostpreussen togs böcker från Jesuitkollegiet i Braunsberg, följt av att domkapitlets bibliotek Bibliotheca Varmiensis i Frauenburg också plundrades. Slottet Marienberg utanför Würzburg plundrades 1631. Bland bytena fanns bland annat en boksamling bestående av 800 volymer, hästar, vapen och guldföremål. Ett av föremålen var en relikskål innehållande kvarlevor av helgonet Elisabet av Thüringen. 1632 tågade svenskarna in i München, och kurfursten Maximilian fick en stor del av sin konstsamling tagen. Konstverken fördes till Sverige och kan idag ses på Nationalmuseum i Stockholm.
4. På 1700-talet stärktes skyddet för civila och efter Napoleons nederlag 1815 blev Frankrike tvingade att återlämna stora delar av bytet hans arméer beslagtagit. Vid 1907 års Haagkonvention, artikel 46, fastslås att "historiska minnesmärken, konstverk eller vetenskapliga föremål" är skyddade från avsiktlig skadegörelse, beslagtagande eller bortföring. Det förstärktes i samband med fjärde Genèvekonventionen 1949. Sedan dess tillåts de stridande tillåts endast att beslagta materiel som är nödvändiga i krigstid, såsom mat, fordon, kommunikationsmedel, vapen och bränsle. Avsikten med beslagen kan både vara att tjäna för sitt eget syfte eller för att försvåra situationen för fienden. Lagen skiljer på vad som är krigsbyte och vad som är plundring, såsom den systematiska plundringen av konst av Nazityskland under andra världskriget. (källa)