Krigsorganisation Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder krigsorganisation, varianter, uttal och böjningar av krigsorganisation

Krigsorganisation synonym, annat ord för krigsorganisation, vad betyder krigsorganisation, förklaring, uttal och böjningar av krigsorganisation.

Vad betyder och hur uttalas krigsorganisation

Krigsorganisation uttalas krigs|org|an|is|at|ion och är ett substantiv.

Ordformer av krigsorganisation

Singular

krigsorganisation
obestämd grundform
krigsorganisations
obestämd genitiv
krigsorganisationen
bestämd grundform
krigsorganisationens
bestämd genitiv

Plural

krigsorganisationer
obestämd grundform
krigsorganisationers
obestämd genitiv
krigsorganisationerna
bestämd grundform
krigsorganisationernas
bestämd genitiv

Krigsorganisation är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet krigsorganisation

  1. Civilmilitärer får inte förväxlas med i försvarsmakten verksam uniformerad civil personal. Dessa tillhörde krigsorganisationen och var uniformerad personal (krigsmän) utan egentlig befälsrätt. (källa)
  2. Efter krigsåren var tanken att det svenska försvaret skulle nedrustas. Vilket inför försvarsbeslutet 1948 framgick i försvarskommitténs betänkande från 1945, där det bland annat föreslogs att Svea artilleriregemente skulle avvecklas. Istället för en avkylning av det säkerhetspolitiska läget i Europa efter kriget, inleddes en ny säkerhetspolitik genom det kalla krig, som kan sägas inleddes genom Pragkuppen. Detta fick försvarsministern att istället förespråka en förstärkning av försvaret. I december 1947 föll kommitténs förslag och istället beslutades det om en förstärkning. En förstärkning som bland annat innebar för armén att Svea artilleriregemente kvarstod i freds- och krigsorganisationen. (källa)
  3. Inför försvarsbeslutet 1992 föreslogs i regeringens proposition 1991/92:102 att Norra Skånska regementet skulle avvecklas. Vid en avveckling av Norra Skånska regementet, skulle Wendes artilleriregemente bli ensamt kvar i Kristianstad. Och för att nå en rationaliserad produktionen av artilleriförband mot krigsorganisationens behov, ansåg både regeringen och överbefälhavaren att Wendes artilleriregemente skulle omlokaliseras till Hässleholm, och där samlokaliseras med Skånska dragonregementet (P 2). Omlokaliseringen och avvecklingen av kasernområdet i Kristianstad skulle vara genomförd senast 30 juni 1994. (källa)
  4. Reservofficerssystemet syftar i första hand till att säkerställa att Försvarsmaktens krigsorganisation har tillgång till ett stort antal befäl (officerare i reserven och specialistofficerare i reserven) om det skulle uppstå behov. Reservofficerarna förväntas därutöver bidra till försvarets folkförankring. (källa)
  5. Under andra världskriget tog man fram en särskild hyttlastbil, mobile canteen, som anknöt till den samtida experimentet med en tea lady, det vill säga en kvinna som serverade te med tilltugg på arbetsplatserna och därigenom på ett enkelt sätt bidrog till att höja moralen och produktiviteten. Detta fordon, som fungerade mer som ett mobilt café än ett egentligt fältkok, blev snabbt populärt och användes i landets hela krigsorganisation. (källa)
  6. I samma broschyr påpekar han emellertid också felaktigheter i den danska härordningen. Karl XV ansåg att Sverige för sin del inte skulle ha en stor och dåligt övad krigsorganisation utan en liten, men väl övad, och föreslog därtill att den skulle förstärkas med en fjärdedel så många soldater. Detta skulle ske genom lottning. Kung Karl fick inget gehör för sin plan och tog inte heller till sig av andras idéer. Kungen följde intresserat krigen i Europa 1866 och 1870 (Tyska enhetskriget och fransk-tyska kriget). Efter det förra utgav han under titel Ett ord i sinom tid general Changarniers anmärkningar om den franska arméns fel och drog paralleller till den svenska armén i vilken han tyckte sig finna liknande problem. (källa)
  7. I "invasionsförsvaret" fram till slutet av 1990-talet var en kapten i armén normalt chef för ett grundutbildnings- eller krigsförbandskompani, i vissa fall ställföreträdande chef för en krigsorganiserad bataljon. Reservofficerare utbildades främst fram till kaptensgraden på grund av det stora behovet av kompanichefer i krigsorganisationen. (källa)
  8. Vanliga befattningar för majorer kan vara kompani- eller skvadronchef, stabschef, stf bataljonschef, hemvärnsbataljonschef m.m. I krigsorganisationen och utbildningsorganisationen är majoren tänkt att vara kompanichef. (källa)
  9. Värnpliktiga officerare genomgick en 15 månaders utbildning (och även tidigare följt av 3 månaders kadettskola) och placerades normalt som plutonchef, e-gruppchef, kvartermästare eller dylikt i krigsorganisationen. Efter studier vid FBU (Frivillig Befälsutbildning) varvat med krigsförbandsövningar (KFÖ) och särskild övning för befäl (SÖB) kunde VO placeras som ställföreträdande kompanichef eller kompanichef - dock har detta varit mindre vanligt under värnpliktens senare år (90-tal och 00-tal). (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.