Vad betyder och hur uttalas kryssningsrobot
Kryssningsrobot uttalas kryss|nings|rob|ot.
Ordformer och varianter av kryssningsrobot
Singular
- kryssningsrobot
- obestämd grundform
- kryssningsrobots
- obestämd genitiv
- kryssningsroboten
- bestämd grundform
- kryssningsrobotens
- bestämd genitiv
Plural
- kryssningsrobotar
- obestämd grundform
- kryssningsrobotars
- obestämd genitiv
- kryssningsrobotarna
- bestämd grundform
- kryssningsrobotarnas
- bestämd genitiv
Kryssningsrobot är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet kryssningsrobot
En kryssningsrobot är en aerodynamisk robot som färdas mot sitt mål på låg höjd och oftast med hög hastighet, och som navigerar på vägen dit. Kryssningsrobotar kan bäras av fartyg eller flygplan, eller avfyras från marken, och förekommer både i versioner försedda med konventionell laddning och massförstörelsevapen, såsom kärnvapen. Utmärkande för de flesta kryssningsrobotar är lång räckvidd, så lång att de avfyras när målet inte är i sikte och de kan därför inte enbart använda en målsökare för att träffa rätt, vilket förklarar varför någon form av navigering är nödvändig.
Kryssningsrobotar kan avfyras från fartyg (inklusive ubåtar) eller flygplan som befinner sig långt från målet, exempelvis utanför det lands territorium där målet är beläget. Om kryssningsroboten fälls från ett flygplan fäller den ut vingarna, startar motorn och stabiliserar sin flykt på en förinställd höjd över underlaget. Denna höjd är normalt något hundratal meter och följs sedan under hela färden.
Någon form av navigeringssystem är en fundamental del i det som utmärker en kryssningsrobot från robotar med kortare räckvidd som huvudsakligen styrs av målsökare, eftersom död räkning normalt inte ger tillräcklig precision.
De första egentliga kryssningsrobotarna, såsom tidiga versioner av Tomahawk, använde system för terrängigenkänning för att detektera robotens position och därmed möjliggöra navigering med hjälp av en datoriserad styrautomat. Senare har tröghetsnavigering och satellitnavigering, ofta i kombination, tagit över. De har den fördelen att de fungerar även över platt terräng och hav. Satellitnavigering har dock den nackdelen att den kan påverkas av störning. Därutöver finns någon form av höjdmätare i roboten.
Kryssningsrobotar drivs normalt med någon form av mindre jetmotor, i likhet med flera andra typer av robotar, såsom sjömålsrobotar, och UAV:er.
Verkansdelen eller stridsdelen i en kryssningsrobot kan bestå av en kemisk sprängladdning eller något annat, exempelvis en kärnvapenladdning. Verkansdelens storlek är normalt några hundra kilogram.
Kryssningsrobotarna kan ses som en vidareutveckling av tidigare missilsystem med längre räckvidd, som inte gick under denna beteckning. Tidiga missiler kunde inte navigera, de kunde söka sig till och hålla en förutbestämd kurs och höjd och kallades därför "flygande bomber". Detta uttryck fick en dålig klang efter andra världskriget, eftersom många associerade det med tyskarnas V-1 som användes för att terrorisera den brittiska civilbefolkningen. Träffsäkerheten hos de flygande bomberna var nämligen såpass dålig att man bara kunde använda dem mot mycket stora mål som storstäder.
