Vad betyder och hur uttalas kubera
Kubera uttalas kub|era -de.
Kubera betyder (skogsv.) beräkna rymdinnehållet hos solid kropp och särsk. i fråga om virke.
Ordformer och varianter av kubera
Aktiv
- kubera
- infinitiv
- kuberar
- presens
- kuberade
- preteritum
- kuberat
- supinum
- kuberande
- presens particip
- kubera
- imperativ
Passiv
- kuberas
- infinitiv
- kuberas
- presens
- kuberades
- preteritum
- kuberats
- supinum
Perfekt particip
- kuberad en
- ~ + subst.
- kuberat ett
- ~ + subst.
- kuberade den/det/de
- ~ + subst.
Kubera är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet kubera
Kubera (Kuvera) är en vanskapt dvärg i indisk mytologi, framställd med tre ben och åtta tänder.
Kubera brukar framställas som led och ful men har genomgått förvandlingen från ond ande till hinduisk gud. Liksom dvärgar i många andra mytologier hade Kubera till uppgift att vakta en stor skatt. Han beskrivs som rikedomens och skatternas gud, en av världsvaktarna och härskare över en del demoniska väsen vilka liksom guden själv sägs härstammar från Brahmas son Pulastya.
I Ramayana beskrivs hur han av skaparguden Brahma erhöll Lanka (Sri Lanka) som sin huvudstad, men hur demonen Ravana erövrade staden. Kubera tog sitt residens på berget Gandhamadana eller Kailasa (ett sagoberg i eller norr om Himalaya) med den i paradisisk yppighet och fägring prunkande staden Alaka, beskriven i Kālidāsas diktverk Meghaduta.
Kubera i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911).
