Vad betyder och hur uttalas kulturföreteelse
Kulturföreteelse uttalas kult|ur|före|te|else.
Ordformer och varianter av kulturföreteelse
Singular
- kulturföreteelse
- obestämd grundform
- kulturföreteelses
- obestämd genitiv
- kulturföreteelsen
- bestämd grundform
- kulturföreteelsens
- bestämd genitiv
Plural
- kulturföreteelser
- obestämd grundform
- kulturföreteelsers
- obestämd genitiv
- kulturföreteelserna
- bestämd grundform
- kulturföreteelsernas
- bestämd genitiv
Kulturföreteelse är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet kulturföreteelse
Marimekko under Ratias ledning satsade nu på ett utopiskt projekt kallat Marikylä (Maribyn) som skulle fungera som plats för produktutveckling och utvecklingen av en ny livsstil. Ratia definierade 1962 Marimekko som en kulturföreteelse som styr livskvaliteten. Hon hade inspirerats av Marshall McLuhans tankar. Ett samarbete med arkitekten Aarno Ruusuvuori inleddes som skapade ett experimenthus i Maribyn som presenterades i Arkkilehti 1966. Experimenthuset stod på Ratias ägor i Bökars utanför Borgå. 1968 följde Ruusuvuori upp med Marisauna, en modern bastu, som var tänkt för kunder i USA men satsningen misslyckades.
På grundval av denna stratigrafi indelas keramiken i fem grupper: 1) tidig keramik (s.k. Narvakeramik), 2) typisk kamkeramik 3) snörkeramik, 4) tidig texlilkeramik och 5) den tidiga metalltidens keramik. På grund av den klara lagerföljden på boplatsen "Lipovaja Jämka " i Narva och stratigrafien på Konsa-Akali, men även på grund av keramikens form, lerans sammansättning och ornamentikens karaktär har Jaanits fastställt en i Estland hittills icke känd tidig keramisk stil, som ligger före den typiska kamkeramiken, och därmed riktat uppmärksamheten på en helt ny kulturföreteelse i detta område Narvakeramik. Textilkeramiken uppträder också för första gången i detta området. Jaanits förbinder den med Fatjanovokulturen. Han fastställer att snörkeramiken integreras i kamkeramiken och de båda sammansmälter. Denna sammansmälta keramik tar över traditioner från textilkeramiken och Fafjanovo-keramiken, och därur utvecklas den tidiga metalltidens keramik, så som den är känd från Asvaboplatsen.
Efter återkomsten till Sverige 1921, efter makens död 1919 och över trettio års vistelse i Japan, fortsatte hon skriva och hålla föredrag om japanska kulturföreteelser. Ida Trotzig hade fått stor kunskap inom japansk teceremoni och hon blev den första som introducerade teceremonin i Sverige.
