Vad betyder och hur uttalas kurskorrigering
Kurskorrigering uttalas kurs|kor|rig|er|ing.
Ordformer och varianter av kurskorrigering
Singular
- kurskorrigering
- obestämd grundform
- kurskorrigerings
- obestämd genitiv
- kurskorrigeringen
- bestämd grundform
- kurskorrigeringens
- bestämd genitiv
Plural
- kurskorrigeringar
- obestämd grundform
- kurskorrigeringars
- obestämd genitiv
- kurskorrigeringarna
- bestämd grundform
- kurskorrigeringarnas
- bestämd genitiv
Kurskorrigering är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet kurskorrigering
Den 12 september 1959 klockan 12.36(svensk tid) sköts farkosten upp från Bajkonurkosmodromen i Kazakstan. Klockan 19.39 samma dag då den befann sig 150 000 km från jorden släppte raketen ut natriumånga som bildade ett lysande moln. Detta för att kunna göra en noggrann bestämning av banan och kunna vidta eventuella kurskorrigeringar. Radiosignalerna från Luna 2 upphörde plötsligt klockan 22.02 den 13 september, 33,5 timmar efter uppskjutningen och markerade därmed att den slagit ner på månens yta. Nedslagshastigheten beräknas till 3 km/sek. Den kraschade på månens yta ost om Mare Serenitatis nära månkratrarna Aristides, Archimedes och Autolycus, med månkoordinaterna 0o longitud och 29,1o N latitud. Cirka 30 minuter senare kraschade också det tredje raketsteget på månen, med en okänd nedslagsplats.
En kurskorrigering på vägen till månen misslyckades och rymdsonden missade månen med 8 336,2 km och blev kvar i en hög omloppsbana runt jorden.
Vid en kurskorrigering under resan mot månen, stängdes inte raketmotorn av automatiskt som planerat utan fortsatte att brinna tills bränslet tog slut. Detta gjorde att rymdsonden missade månen med 160 000 km, den 8 juni 1965. Då rymdsonen ändå skulle missa månen passade man på att simulera en landning på månen. Simuleringen ses som lyckad.
Servicemodulen hade till uppgift att försörja kommandomodulen med elström, syrgas, dricksvatten med mera under färden från starten på jorden och ända till cirka 15 minuter innan återinträdet i jordens atmosfär. Den utformades som en cylinder med 3,9 meters diameter och 7,6 meters längd. I cylinderns ena ände var kommandomodulen fastsatt och ansluten. I motsatta änden fanns en stor raketmotor (SPS, Service Propulsion System) som användes för kurskorrigeringar, inbromsning i omloppsbana kring månen samt för återfärden tillbaka till jorden. Modulen var i övrigt indelad i sex separata fack med bränsletankar för SPS, tre 28 V, 1,5 kW bränsleceller för elström, syrgastankar för andningsluft samt olika antenner för kommunikation med jorden. På modulens utsida fanns fyra kluster med styrraketer som användes för attitydreglering och för mindre kurskorrigeringar.
