Kvarglömd Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kvarglömd

1. Enligt muslimsk sed gick det inte att äga heliga platser, bara ha besittningsrätt. När Osmanska riket intog Jerusalem 1516 förändrades det och förenklat var det den som lagt taket som ägde en byggnad. Stridigheter och mutor mellan kristna samfund för att få göra renoveringar rasade under århundraden. År 1852 infördes "påbud om status quo för heliga platser" och ingenting fick förändras i gravkyrkan utan att alla ägare var överens. En stege som stod på en avsats ovanför huvudingången har därför inte kunnat flyttas. Stegen kallas Status-quo-stegen eller den oflyttbara stegen. Enligt en tradition glömdes den kvar av en hantverkare eller någon som tvättade fönstren men råkade stå där när påbudet infördes. Stegen kan anas på bilder från tidigt 1800-tal och användes antagligen av prästerna i det armeniska samfundet för att ta sig till en kryddträdgård på avsatsen och för att erbjuda prominenta gäster en bättre åskådarplats vid ceremonier. Stegen finns inte på alla avbildningar före 1852 men var förmodligen ett mer permanent inslag än tillfälligt kvarglömd. (källa)
2. Huvudpersonen Hedvig Hök (spelad av Birgitta Andersson) flyttar in i en kvarglömd arbetsvagn ute i skogen, efter att hennes kontrakt på lägenheten har blivit uppsagt/annullerat. I ett rede på taket bor en uggla vid namn Helge (spelad av Bert-Åke Varg), som Hedvig får kontakt med, då det visar sig att han kan prata. (källa)
3. En dopfunt från 1200-talet antyder att en tidigare kyrka har funnits på platsen. Delar av denna ursprungliga kyrka ingår möjligen i nuvarande kyrkobyggnad. I norra utbyggnaden har man funnit äldre medeltida murverk. Långhuset och vapenhuset uppfördes under 1400-talets sista fjärdedel. En bit in på 1500-talet tillkom valvmålningar som troligen utfördes av Anders Martinsson. 1760 påbörjades bygget av ett kyrktorn vid västra kortsidan, men när murarna bara blivit några meter höga avstannade arbetet. En ombyggnad genomfördes 1788 då långhusets branta sadeltak byttes ut mot ett brutet mansardtak. Samtidigt fick norra sidans utbyggnader sitt nuvarande utseende. Inför ombyggnaden 1788 hade murmästare Jöns Berg i Sala gjort ritningar till en större ombyggnad som innefattade ny sakristia, korsarmar åt norr och söder, ett kyrktorn samt mansardtak. Av ritningarna blev bara mansardtaket förverkligat. 1821 väcktes återigen planerna på att bygga ett kyrktorn. Murmästare Olof Sjöström från Gästrikland gjorde ritning på ett torn men ritningen godkändes inte av Överintendentsämbetet. Åren 1823-1826 uppfördes tornet av Olof Sjöström efter en ritning av J.C. Serén som sannolikt kom från Överintendentsämbetet. Vid en ombyggnad på 1870-talet byttes långhusets mansardtak från 1788 ut mot ett lågt tak. 1901 utbröt en våldsam brand som var orsakad av en kvarglömd handlykta. Branden kunde begränsas, men tornspiran förstördes helt. Nuvarande tornspira med lanternin byggdes 1904 efter ritningar av arkitekt Agi Lindegren. En restaurering av kyrkorummet genomfördes åren 1913-1914 då kalkmålningarna från 1500-talet togs fram och altarskåpet ställdes upp på altaret. En genomgripande restaurering genomfördes på 1950-talet då det låga yttertaket ersattes med nuvarande mansardtak med samma utseende som taket från 1788. Målningar och inventarier konserverades, och en dopplats inrättades i norra korsarmen. Samtidigt genomfördes en rekonstruktion av en korläktare ovanför sakristian som kallades "gapskullen". Norra korväggens öppning till gapskullen togs upp från att tidigare ha varit igenmurad. Medeltida kyrkor i västra Uppland, Västmanland och Dalarna hade ofta med en läktare ovanför sakristian där orgeln var placerad och där kyrkokören stod. (källa)