Kvinnor Synonymer Betyder Uttal

• kvinns

Hur används ordet kvinnor

1. Abortskildringar är alltid fyllda av skuld, skam, fysiskt och psykiskt lidande, och just därför kan du bli förlåten av samhället. Jag beskrev min abort som en enda stor befrielse, det var det bästa beslutet jag tagit i mitt liv. Det var kontroversiellt, säger Camila Gutiérrez, som fick mängder av hatbrev när boken kom ut. Men jag fick också mail från kvinnor som ville ha hjälp med att göra illegala aborter. (källa)
2. Modechefen på brasilianska utgåvan av modemagasinet Vogue stötte på en kritikstorm efter att bilder från hennes 50-årskalas spreds i sociala medier. Kritikerna menade att bilderna –bland annat på modechefen sittandes i en tronliknande stol omgiven av svarta kvinnor– leder tankarna till koloniala skildringar av slaveri. (källa)
3. Anledningen till att man odlade inne i staden var att där fanns det både gott om arbetskraft – dvs kvinnor och barn – och bra tillgång till gödsel – dvs avföring från både människor och djur. (källa)
4. Lotta Fahlén är artist och producent bosatt i Malmö. Utöver sitt soloprojekt Loljud komponerar hon tillsammans med andra artister och för scenkonstföreställningar. Lotta har turnerat som Maxida Märaks livemusiker och varit förband åt bland annat Titiyo, Jenny Hval och U.S. Girls. Som en av grundarna bakom det feministiska nätverket Synth Babes, samt handledare i Vem Kan Bli Producent Malmö, engagerar hon sig dessutom löpande för att inspirera och utbilda kvinnor och transpersoner inom musikproduktion och för att skapa en större representation i branschen. (källa)
5. Under puberteten växer struphuvudet hos både kvinnor och män (se målbrottet) och adamsäpplet blir tydligare. Eftersom struphuvudet växer mest hos män, är adamsäpplet associerat med att vara en manlig företeelse, men utbuktningen syns även på vissa kvinnor. (källa)
6. Ordet adel kommer från lågtyskan och betydde 'härkomst', 'börd' för 1000 år sedan. I det avsevärt äldre urindoeuropeiska språket, för mer än 7000 år sedan, kan ad ha betytt "från" eller "av", men också någon annan preposition som "till" eller "på". I svenska språket kom det in som lånord för drygt 500 år sedan, dvs mot slutet av 1400-talet. I samtida dokument förekommer omväxlande termerna "frälsemän", "frälset", "adeln" och "ridderskapet". Frälse syftar här på det privilegium som en gång gav upphov till adeln som en särskild samhällsklass genom att den enskilde som åtog sig att fullgöra vapentjänst i gengäld gavs frihet (= frälse) från att erlägga skatt. Liknande skattefrihet åtnjöt även kyrkans män och kvinnor. Personer som inte tillhörde någon av dessa grupper kallades för ofrälse. (källa)
7. En representant från varje adelsätt har rätt att delta i mötet. Ättens huvudman har företrädesrätt att representera ätten. Mötet behandlar motioner och budget samt väljer personer till olika former av uppdrag och organ. Endast män har tidigare varit valbara och försök att ändra den ordningen så att även kvinnor ska kunna vara valbara har tidigare röstats ner. (källa)
8. fornhögtyska galdar eller galstar) kallades under fornnordisk tid en trollsång som bland annat hörde till sejden, som oftast sjöngs av kvinnor. Ordet är avlett från verbet gala, vilket antyder att galdern möjligen sjöngs med hög och gäll stämma. Galen (också en avledning från gala) kallades den som fått sinnet förvrängt av en galder. (källa)
9. Ca 10–15 procent av vuxna i den utvecklade världen har gallsten. Kvinnor har oftare stenar än män och stenar förekommer oftare bland dem som är över 40 år. Vissa etniska grupper drabbas oftare, till exempel drabbas 48 procent av amerikanska indianer av gallsten. Bland dem med stenar, drabbas 1–4 procent av gallstensanfall per år. Bland dem som får gallstensanfall kommer cirka 20 procent att utan behandling utveckla akut kolecystit. Resultatet och prognosen vid borttagen gallblåsa är i regel goda. Utan behandling kan tillståndet övergå till kronisk kolecystit. Ordet kolecystit kommer från grekiskan, cholecyst- betyder "galla" och -it som suffix åsyftar "inflammation". (källa)
10. Gallsten är en vanlig sjukdom men den exakta förekomsten i den svenska befolkningen är ofullständigt undersökt. Sjukdomen är vanligare hos kvinnor än hos män. I en förhållandevis liten svensk studie av 1 200 personer, 35–85 år gamla, hade 53 procent av kvinnorna och 32 procent av männen antingen gallsten eller var tidigare opererade för en sådan. I en italiensk ultraljudsstudie av 11 229 personer (4 619 kvinnor och 6 610 män) mellan 29–69 år fann man sten i gallblåsan hos 10,7 procent av kvinnorna och 5,4 procent av männen. Av dessa hade 73 procent inga, 12 procent milda och 15 procent svåra symtom. (källa)