Vad betyder och hur uttalas kvinnosak
Kvinnosak uttalas kvinno|sak.
Ordformer och varianter av kvinnosak
Singular
- kvinnosak
- obestämd grundform
- kvinnosaks
- obestämd genitiv
- kvinnosaken
- bestämd grundform
- kvinnosakens
- bestämd genitiv
Plural
- kvinnosaker
- obestämd grundform
- kvinnosakers
- obestämd genitiv
- kvinnosakerna
- bestämd grundform
- kvinnosakernas
- bestämd genitiv
Kvinnosak är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet kvinnosak
Ristningar i betong, med temat Kvinnosaken, freds- och miljörörelsen, är ett konstverk utfört av Siri Derkert. Verket, som skapades 1961–1965, är en väggutsmyckning längs perrongen på Östermalmstorgs tunnelbanestation i Stockholm och är ett av Siri Derkerts mest kända offentliga arbeten.
Så här skrev Carina Ostenfeldt i en katalogtext till Barbro Hedströms utställning på Museum Anna Nordlander: "Det är här någonstans i den mytiska sfären som Barbro Hedströms konst oftast rör sig. Kring en djupt liggande erfarenhet av kvinnosak snarare än av kultur tillskriven kvinnlighet och det är i det som hennes konst spränger sig ut ur det rent privata och blir till en erfarenhet av människoskap i världen och i kosmos. Ibland ger den ifrån sig en mjuk viskning liken en rogivande vaggsång, så skriker den till och blottlägger smärtan för att sedan dansa med starka fötter på den nakna jorden tills allt blir en enhet igen likt förlossningens skilda faser.".
Eva Mobergs namn finns med i Siri Derkerts konstverk Ristningar i betong på Östermalmstorgs tunnelbanestation, som uppmärksammar personer som Derkert bedömde som betydelsefulla för "Kvinnosaken, freds- och miljörörelsen".
Ellen Kleman var mycket resvan och blev genom sitt intresse för kvinnosaken bekant med Klara Johanson år 1900. Åren 1910, 1911 och 1914 reste de båda till Tyskland, samt gjorde 1918 en rundtur genom Tyskland, Frankrike och Schweiz och Johanson fick 1920 ett stipendium från Stockholms Dagblad, för att resa och studera kvinnors arbetsförhållande efter kriget i Tyskland och Frankrike.
