Kyl Synonymer Betyder Uttal

• kylskåp

Hur används ordet kyl

1. De flesta moderna kylskåp arbetar med ett slutet system med köldmedel, vanligen R600a (isobutan) med en låg kokpunkt (-11,7 grader i atmosfären vid havsytan för R600a). När en matvara läggs in i kylskåpet värms köldmediet upp av maten och "kokar" (tack vare köldmedlets låga kokpunkt). Matvaran blir kall, därför att matens inneboende, relativa värme värmer köldmediet. Köldmediet leds sedan tillbaka till kompressorn genom tryck och tyngdkraft. Kompressorn ökar köldmediets tryck och ökar därmed köldmediets kokpunkt. Köldmediet kan inte längre koka och ger därför ifrån sig värmen på baksidan av skåpet vid kompressorn. Köldmediet tillåts sedan att expandera och sjunker däreigenom i temperatur och tillbaka in i kylskåpet där det återigen tar upp värmen från inlagda matvaror. Principen är likadan för både kyl-, sval- och frysskåp, skillnaderna mellan dem är önskad temperatur samt i viss mån skåpets isolering och invändiga design. (källa)
2. Vitvaror är ett samlingsnamn för större hushållsmaskiner som finns i de flesta hem som till exempel tvättmaskiner, diskmaskiner, torkskåp, torktumlare, kylskåp, frysar, köksfläktar och spisar. Namnet kommer av att dessa maskiner ursprungligen oftast hade en vit exteriör. Vitvaror som kylskåp, frysskåp och kyl/frysskåp finns både som fristående och inbyggnadsvarianter. Diskmaskiner, kylskåp, frysskåp och kyl/frysskåp kan vara integrerade det vill säga att de har samma luckor som de övriga köksskåpen. (källa)
3. En självavfrostande kyl har köldmedelkanalerna i bakdelen av skåpets innerdel, numera oftast gömda i bakväggen men ibland även synliga som element. Fuktighet som följer med varm luft utifrån in i skåpet kondenserar mot dessa kanaler och bildar frost när skåpet kyler. Vid avfrostningen, som sker periodiskt (i enklare kylskåp) eller sensorstyrt (i mer avancerade apparater), slås kylningen ifrån samtidigt som aktiva värmeelement värmer upp de punkter i apparaten, där frost riskerar att bildas, framförallt på kylelementen. Denna punktuelle uppvärmning sker under en förhållandevis kort tid (ett antal minuter per dygn), så att frosten smälts regelbundet, utan att temperaturen i kylskåpet i övrigt höjs nämnvärt på grund av den korta uppvärmningstiden. Smältvattnet rinner ner till en ränna i nedre delen av bakväggen som samlar upp det och leder det via en kanal ut till en droppskål ovanför skåpets kompressor, där det sedan avdunstar med hjälp av kompressorvärmen när skåpet kyler. (källa)
4. Etylenglykol används även i indirekta kyl- och värmepumpsystem. (källa)
5. Kryogener, som flytande kväve, används vidare för speciella kyl- och frystillämpningar. Några kemiska reaktioner, som de som används för att framställa de aktiva ingredienserna i läkemedlet statin, måste ske i låga temperaturer runt -100 °C. Särskilda kryotekniska kemiska reaktorer används för att avlägsna reaktionsvärme och tillhandahålla en lågtemperaturmiljö. Frysning av matvaror och bioteknologiska produkter som vacciner kräver flytande kväve och fryssystem. (källa)
6. En kylanläggning är en anläggning som används för kylning, det vill säga att åstadkomma eller upprätthålla en temperatur, i en lokal eller ett ämne, som är lägre än omgivningens. Bland användningsområdena finns kyl- och frysförvaring av livsmedel och luftkonditionering, så kallad komfortkyla. (källa)
7. Ett lägenhetshotell är ett hotell där rummen mer påminner om bostadslägenheter än traditionella hotellrum. De är oftast ämnade för längre boende och har något lägre servicegrad, då de bygger på att hotellgästerna i rummen har större tillgång till utrustning som finns i ett normalt hem. Till exempel finns det kokplats eller kök i rummen, så att gästerna kan laga sin egen mat samt ofta kyl, frys, tvättmaskin och strykjärn. (källa)
8. En exsickator, eller desickator, är en sluten glasbehållare med torkmedel som används för att förvara fuktkänsliga ämnen. En vanlig användning är för förvaring av hygroskopiska ämnen eller ämnen som reagerar med vatten. Andra användningar är för att ta bort de sista spåren av fuktighet från substanser eller för att skydda material som tas ut från kyl eller frys från kondens av luftfuktighet. (källa)
9. För alla dessa huvudtyper gäller att den viktigaste arbetsytan ligger mellan spisen och vasken. Det ska vara korta avstånd mellan kyl, frys eller skafferi till arbetsbänk och vidare till spis eller matplatsen. Man brukar utgå ifrån den klassiska "arbetstriangeln" vilket innebär att det ska vara praktiskt att röra sig fram och tillbaka mellan vask, arbetsbänk och spis. (källa)
10. Vid sättning av rågsurdeg blandar man i volym räknat lika delar vatten och exempelvis grovt rågmjöl, vilket i vikt ger 1,5 till 2 delar vatten till en del mjöl, medan vetesurdegar ligger närmare 1:1. Smeten förvaras sedan i jämn temperatur mellan 20°C och 30°C i ett kärl med möjlighet till luftutbyte (från en liten glasburk utan lock till en stor hink täckt med bakduk beroende på hur mycket surdegsgrund som behövs) med daglig omrörning. Tillväxttiden varierar, och till nederkant i sammanhanget räknas tre till fyra dagar. När den börjat bubbla livligt är den redo att användas till bakning. En surdegsgrund kan förvaras under lång tid genom att slå ut större delen av innehållet och sedan en gång i veckan underhållsmata med samma proportioner mjöl och vatten som vid sättningen, alternativt förvara i kyl i upp till tre till fyra veckor. (källa)