Kyrklig Synonymer Betyder Uttal

• sakral

Hur används ordet kyrklig

1. Gospel är en kyrklig musikgenre, utvecklad i USA i församlingar vars flesta medlemmar var afroamerikaner. Sångerna framförs av körer, ofta vokalt eller med enkelt ackompanjemang av instrument som gitarr, hammondorgel, piano och trummor. De akustisk gitarrerna har dock alltmer bytts ut mot elgitarr. Genren är nära besläktad med spiritual och blues. Mycket av dagens pop och rock härstammar bland annat från gospel. Ordet gospel kommer från engelskans ord för evangelium. Gospelsånger har som regel kristen text och det kristna budskapet är nästintill alltid starkt framträdande. (källa)
2. I Storbritannien finns en stark gosskörstradition, de flesta knutna till kyrklig verksamhet i främst katedralerna men även vid de talrika collegen i till exempel Cambridge och Oxford. Många av dessa körer räknar med obrutna traditioner från medeltiden. Bland de talrika engelska körerna märks collegekörer som Choir of King's College, Cambridge och St John's College Choir (Cambridge) och katedralkörerna vid St Paul's Cathedral och Westminster Cathedral (London) och Winchester Cathedral. (källa)
3. I en kyrklig skatteuppbördslängd för den så kallade sexårsgärden från år 1314 är Gästrikland upptaget som provins (härad eller hundare) i Tiundaland omfattande socknarna Valbo (med annex), Hamrånge, Ockelbo, Ovansjö (med annex), Färnebo (Österfärnebo), Torsåker och Hedesunda. (källa)
4. Helgen inleds således i kyrklig mening klockan 18 kvällen innan själva helgdagen, och detta markeras med helgmålsringning. (källa)
5. I Sverige är det möjligt att ingå samkönade äktenskap borgerligt sedan den av riksdagen beslutade könsneutrala äktenskapslagstiftningen trädde i kraft 1 maj 2009. För religiös samkönad vigsel fordras beslut i respektive kyrka eller samfund. Inom Svenska kyrkan är det, efter kyrkomötets beslut, från 1 november 2009 möjligt att få kyrklig samkönad vigsel. Beslutet innebär samtidigt att ingen enskild präst har skyldighet att förrätta samkönad vigsel. (källa)
6. Dessa ensembler spelade en avgörande roll för all konstnärlig, icke-kyrklig musikutveckling i Europa från 1400-talet fram till upplysningstiden. Efter hand minskades furstehovens betydelse inom kulturen i och med att borgarståndet blev mer framträdande. (källa)
7. Installation (kyrklig) – högtidlig insättning av person i sitt kyrkliga ämbete, uppdrag eller hederstitel. (källa)
8. Den första svenska evangeliska jordfästningsordningen stadfästes i Olaus Petris handbok 1529. Den hade ur den medeltida ordningen endast behållits jordfästningen och likvigningen. Likvigningen där prästen välsignade den nyss avlidne, som efter reformationen kom att kallas utläsning, förbjöds i kyrkoordningen 1686, men övertogs i stället av lekmän. Den följdes därefter av likvakan, som förbjöds genom kyrkolagen 1686, då den ansåg ofta urarta till dans och lekar där öl och brännvin serverades. Den kom dock att leva kvar i seden att "sjunga ut lik". I äldre tid skottades ofta graven igen under psalmsången. Under 1600-talet blev likpredikningar vanliga, de ersattes senare av griftetal, vilket dock aldrig blev obligatoriskt. År 1686 bestämdes att de som kristligt levat skulle ärligen och på behörigt sätt still graven befordrade vara. Det fastställde även att jordfästningen skulle förrättas av präst i svenska kyrkan (senare fick vissa religiösa samfund rätt att själva begrava sina döda). Begravning fick endast ske på för ändamålet avsedd begravningsplats. Förlust av hederlig begravning blev ett straff. Man skilde mellan neslig begravning (för vissa grova brottslingar) och stilla begravning utan sång och klockringning och med förkortad ritual (för vissa brottslingar, odöpta barn och för dem som begått självmord). Kyrklig begravning var fram till 1926 obligatorisk för medlem i svenska kyrkan, då möjlighet öppnades för borgerlig begravning. (källa)
9. Kanonisering, kanonisation, helgonförklaring, är den akt där kyrklig myndighet förklarar någon vara ett helgon. (källa)