Kyrkolag Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet kyrkolag

1. Redan 1596 beslöt Uppsala domkapitel om förhör av allmogen i alla Sveriges socknar. Såväl 1686 års kyrkolag som konventikelplakatet från 1726 ålade prästerna skyldighet att rotevis genomföra förhör varje år. I samband med husförhören brukade man, i synnerhet på landet, där de flesta deltagarna var långväga, tillställa gästabud. Kalasen förbjöds i en förordning 1743, "emedan dessa, mer än nyttigt var, drogo tankarna från husförhörets egentliga ändamål". År 1765 skärptes förordningen ytterligare och de som försummade husförhören straffades. (källa)
2. Enligt 1686 års kyrkolag skulle julottan börja klockan 6.00. Julottan hålls numera i många kyrkor så sent som klockan 7.00 eller 8.00 på morgonen, men även kl. 06.00 är en vanlig tid. I minst tre kyrkor hålls julottan redan klockan 4.00 på morgonen, vilket även var tradition innan 1686 års kyrkolag trädde i kraft. Älmeboda kyrka i södra Småland är en av dessa som håller på traditionen med julotta kl. 04.00. Ibland kallas även gudstjänster kring klockan 10.00 för julotta. Rättviks kyrka i Dalarna har haft sin julotta med start 4.00 på morgonen sedan 1500-talet. Några gånger under 1990-talet senarelades den till 7.00 för att Sveriges Television skulle sända direkt. Man har dock valt att återgå till den tidiga traditionen. Även Evertsbergs kapell i Älvdalen i Dalarna har julotta kl. 04.00. (källa)
3. Kort tid senare började pietismen fästa stor vikt vid personliga omvändelseupplevelser, och biskop Jesper Svedberg började att, på privat initiativ, uppmuntra ett slags konfirmationsgudstjänster ledda av präst istället för biskop, under vilka tonåringar fick bekänna sin personliga tro på Jesus. Genom 1686 års kyrkolag kom tillträde till nattvarden (nattvardsadmission) att reserveras för personer som behärskade Martin Luthers lilla katekes utantill, men inledningsvis kallades denna gudstjänst inte för konfirmation. En officiell konfirmationsgudstjänst återinfördes i Svenska kyrkan 1811, och kombinerade funktionen av personlig bekännelse och tillträde till nattvarden. Martin Luthers lilla katekes användes som konfirmandläromedel fram till slutet av 1960-talet. (källa)
4. Anmärkas bör dock, att även underordnade kyrkliga myndigheter, nämligen stiftsbiskoparna, kan ingå avtal med statsmyndigheterna ifråga om sina stift, som faller under begreppet konkordat. För första gången användes ordet konkordat om de på konciliet i Konstanz av kurian (påvestolen) med de fem nationerna (italienare, spanjorer, tyskar, fransmän och engelsmän) träffade överenskommelserna (capitula concordata) om provisoriska reformåtgärder. Sedan förekommer ordet ofta. De under 1800-talet avslutade konkordaten betecknar sig emellertid själva såsom konventioner. De moderna konkordaten har form av folkrättsliga fördrag, avslutade genom befullmäktigade ombud, och de i desamma stadgade bestämmelserna publiceras, sedan ratifikationerna utväxlats, av kontrahenterna som stats-, respektive kyrkolag. (källa)
5. Alltifrån den tiden lade särskilt prästerskapet i dagen sitt intresse för nämnda bok som ett värn mot kalvinism och synkretism. Då regeringen icke visade sig villig att uppfylla det andliga ståndets önskningar, förband sig prästerna sinsemellan vid riksdagen 1647 att hålla "librum concordiæ" för vårätta religions regel och kännemärke och den oförändrade augsburgiska bekännelsens ytterligare förklaring". Med anledning av de båda biskoparna Johannes Matthiæ Gothus' och Johannes Elai Terserus' synkretistiska strävanden föreskrev förmyndarregeringen genom plakatet av 14 augusti 1663 konkordieboken till antagande och efterlevnad särskilt av präster och lärare. Även i 1686 års kyrkolag åberopas den, dock egentligen endast som en förklaring av augsburgiska bekännelsen. I prästeden upptogs den emellertid först 1773. (källa)
6. När kyrkoordningen senare utökades med särskilda stiftsordningar (synodalakter), förlorades enhetligheten, och man insåg behovet av en ny kyrklig lagstiftning. Efter åtskilliga fruktlösa förarbeten kom en sådan till stånd genom 1686 års kyrkolag. Den kompletterades från och med 1982 av ett internt kyrkligt regelverk, Svenska Kyrkans Författningssamling, som antogs av Ombudsmötet. Kyrkolagen 1686 ersattes 1993 av en ny kyrkolag. (källa)