Vad betyder och hur uttalas kyrkokassa
Kyrkokassa uttalas kyrko|kassa.
Ordformer och varianter av kyrkokassa
Singular
- kyrkokassa
- obestämd grundform
- kyrkokassas
- obestämd genitiv
- kyrkokassan
- bestämd grundform
- kyrkokassans
- bestämd genitiv
Plural
- kyrkokassor
- obestämd grundform
- kyrkokassors
- obestämd genitiv
- kyrkokassorna
- bestämd grundform
- kyrkokassornas
- bestämd genitiv
Kyrkokassa är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet kyrkokassa
1571 års kyrkoordning statuerade att kyrkoplikten kunde bestå av såväl avstängande från gudstjänsten som böter till kyrkokassan men även "nedsliga straff", dvs skamstraff, som att tvingas stå med blottat huvud i kyrkdörren, straffstock, skampåle och liknande. Befrielsen från straffet skedde oftast offentligt i kyrkan, varvid den felande hade att ta plats på den så kallade pliktpallen.
Det var under medeltiden fortfarande brukligt att kvinnan skulle bära ljus och medföra offergåvor som tillföll prästen i samband med kyrktagningen. Dessa stadganden återfinns ännu i 1529 års svenska kyrkohandbok. Detta bruk avskaffades i samband med Uppsala möte 1593, men kyrktagningsoffer till kyrkokassan i samband med återvälkomnandet in församlingen levde kvar. Förordnandet om sex veckors kyrktagningstid kvarstod in på 1900-talet, men från 1866 tilläts en kyrktagningstid om 4 veckor. Först 1850 förbjöds andra sanktionsåtgärder än förmaningar till den kvinna som försummade kyrktagningsseden.
Den 26 oktober 1894 begär Halls församling av Biskopsämbetet i Visby att få riva det vid detta tillfälle förfallna kapellet och befrias från allt ansvar och alla omkostnader. Kapellet ansågs varken ha själavårdande eller arkitektoniskt värde. Kunglig Majestätet beslutade den 22 oktober 1897 dock att kapellet inte fick rivas, utan skulle kvarstå som ruin. Murarna lämnades därför intakta, och altartavlan och hamnmästarens trumma lämnades in till Gotlands fornsal. Predikstolen forslades till Halls kyrkas materialbod, och övriga inventarier såldes och kassan överfördes till Halls kyrkokassa.
Under 1760-talet befanns det att kryssvalven var i dåligt skick. Eftersom det fanns pengar i kyrkokassan, 5 872 daler år 1778, ville pastor att man skulle göra en välbehövlig reparation. Även murmästare Peter Östberg, Skänninge, utdömde efter besiktning valven. År 1779 nedtogs de och i stället försågs kyrkans inre med ett platt brädtak, som lades in av länsbyggmästare Johan Olof Beurling, Vadstena. Redan år 1775 hade "käringkuren", troligen en mindre tillbyggnad, försetts med nya stolar.
