Vad betyder och hur uttalas kälke
Kälke uttalas kälke -n kälkar.
Ordformer och varianter av kälke
Singular
- kälke
- obestämd grundform
- kälkes
- obestämd genitiv
- kälken
- bestämd grundform
- kälkens
- bestämd genitiv
Plural
- kälkar
- obestämd grundform
- kälkars
- obestämd genitiv
- kälkarna
- bestämd grundform
- kälkarnas
- bestämd genitiv
Kälke är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet kälke
Kälke, särskilt i Finland även kälka, är ett slädliknande fordon försett med medar och avsett att framföras på snö eller is (även benämnd snökälke eller iskälke). Medarna på en kälke består normalt av metall eller av trä med metallskoning för att inte slitas ut för snabbt. Det finns även kälkar gjorda av plast, bland annat den så kallade Snowracer, en kälke som har ratt och medar av olikfärgad plast. På denna kälke kan flera barn åka samtidigt.
Kälkar kan användas till många olika ting och kan vara utformade på många olika sätt. De kan bland annat vara transportfordon, lekfordon, eller sportfordon.
Kälke är ett fornsvenskt ord och det finns belägg för ordet från 1500-talet, då även "kälka" var en vanlig ordvariant. Benämningen kälka har levt kvar i vissa delar, särskilt i Finland. Orden är besläktade med köl, vilket relaterade till medarna.
Till utformning är kälkar mycket lika slädar och vad som skiljer de åt är delvis en gråzon. Båda är fordon och använder sig av medar för framgång. Nordisk familjebok (ett väl betraktat klassiskt svenskt uppslagsverk) beskriver bland annat till exempel en så kallad kälksläde, en släde med en kälke som underrede. Resterande text om både släde och kälke är oklar i vad som skiljer de åt. Till exempel beskriver Nordisk familjebok en timmerkälke benämnd bordsläde, vilken trots sitt namn kallas timmerkälke och beskrivs som två kälkar i konstruktion. Från detta kan man tolka att släde och kälke historiskt har använts som synonymer och inte har klara riktlinjer. Dock så kan man från de historiska bildexemplen generellt säga att kälkar i jämförelse med slädar är låga i höjd, korta i längd och saknar kaross.
Det finns flera undervarianter av kälken för olika typer av behov.
Historiskt har kälken primärt använts som transportmedel för flera olika ting och har som följd av detta antagit flera olika utformningar genom tiden. Vissa kälkar har dragits av djur medan andra har dragits eller skjutits för hand.
För transport av timmer i vintermiljö finns så kallade timmerkälkar. Det finns otaliga utformningar men en vanlig svensk variant är den värmländska getdoningen. Getdoningen består av två korta kälkar, en framkälke kallad stötting, och en bakkälke kallad geten. Kälkarna positioneras under timret, stöttingen längst fram och geten längst bak, och dras sedan av häst eller liknande för att transportera timret. Liknande getdoningen finns även en norrländsk timmerkälke vid namn bordsläde. Till skillnad från getdoningen har bordsläden en mycket längre bakkälke.
Kälken är en mycket vanlig vinterleksak världen runt och det finns flera olika typer av utformningar för lekkälkar.
Kälke på Engelska
- toboggan
