Kämpande Synonymer Betyder Uttal

• stridande

Hur används ordet kämpande

1. Vildfångade och uppfödda former av denna art har inplanterats för användning som föda och för sportfiske i åtminstone 45 länder och på alla kontinenter utom Antarktis. Den är ett populärt fiskebyte bland annat på grund av dess energiska kämpande vid infångandet. Regnbåge är den dominerande fisken i så kallat put and take-vatten. (källa)
2. Fältslag (batalj), den blodiga sammanstötningen av två mot varandra kämpande arméer på ett slagfält (slag i mindre omfattning, till exempel mellan enskilda delar av arméer, benämns strid, träffning, skärmytsling o.s.v.). (källa)
3. Ordenstecknet består av ett mörkblått, guldkantat sammetsband, med ett guldspänne fäst nedanför vänstra knäet för manliga medlemmar, runt vänstra armen för kvinnliga. Det bär devisen "Honi soit qui mal y pense". Ett mörkblått brett band bärs över bröstet, från vänster till höger och vid detta hänger en bild av riddar Georg kämpande mot draken. På vänstra sidan av bröstet bärs en åttauddig silverstjärna med det röda Georgskorset omgivet av strumpebandet. Ordensdräkten består av en röd rock med vitt foder, en blå guldsmyckad sammetsmantel, svart barett med vita och svarta fjädrar samt gyllene kedja med en vidhängande bild av S:t Georg. (källa)
4. Begreppet värdekonservatism myntades ursprungligen av Stig Strömholm 1971 i boken Kämpande konservatism som ett sätt att markera skillnaden mellan en ideologisk konservatism och strukturkonservatism (status-quo konservatism). Begreppet har sedermera kommit att användas som konventionell beteckning på personer som står upp för traditionella ståndpunkter i så kallade värdefrågor, och som internationellt ofta betecknas som "konservativa" eller "kristdemokratiska". (källa)
5. Fältslag – sammanstötningen av två mot varandra kämpande arméer på ett slagfält. (källa)
6. De grekiska atlanterna skulpterades så att det såg enkelt ut för dem att bära bördan på sina huvuden eller på uppsträckta armar. De romerska, och senare atlanter från renässans och barock, utformades kämpande med bördan och plågade av den. (källa)
7. 1911 översattes romanen till danska, 1912 till ryska och 1914 till tyska. På tyska fick romanen titeln Schreibliesel ("Skriv-Liesel"). 1918 gavs en andra utgåva av romanen ut på tyska, men då i stället med titeln Kämpfende Frauen ("Kämpande kvinnor"). Förordet till Kämpfende Frauen var skrivet av Ellen Key. 1979 gavs en nyöversättning av romanen ut på danska. (källa)
8. Bokens välkända inledning lyder: "Ett besynnerligt vansinne har gripit arbetarklassen i de länder där den kapitalistiska civilisationen härskar. Detta vansinne drar i sitt kölvatten med sig det individuella och sociala elände, som sedan två århundraden plågar en dyster mänsklighet. Det är kärleken till arbetet, den med döden kämpande lidelsen för arbete, vilken drivits dithän att livskraften hos den enskilda människan och hennes avkomma bryts ned. Istället för att kurera denna sinnesförvirring har präster, ekonomer och moralister gjort arbetet till något heligt...". (källa)
9. Turisten och vandringsmannen Selim Birger publicerade en text i Svenska turistföreningens årsbok 1901 om sina resor i norra Dalarna med sin jämnårige vän. Boende hos handlaren och affärsmannen Jonsson i byn Idre hade Birger och hans vän som mål att bestiga Städjan till påskafton. Deras resa utfördes på skidor då det fortfarande låg snö kvar. De satte av mot Burusjön som bedrev timmerdriftning. Birger lyfter fram hur de kunde se timmerarbetarnas hyddor liggande i skogskanten till den skog som ledde upp mot fjället. Kämpande upp genom skogen lyckades de ta sig upp till "Lillstädjan" där de fick lov att krypa på alla fyra på den smala egg som knöt samman Sädjans topp med Lillstädjan. Birger och hans kamrat firade påskafton på Städjans topp genom att koka choklad och äta en mindre påskmiddag. Birger beskriver hur han själv gillade utsikten från fjäll mer på vintern än på sommaren. (källa)