Synonym till käresta
Vad betyder och hur uttalas käresta
Käresta uttalas kär|esta -n kärestor.
Käresta betyder kvinnlig hjärtevän.
Ordformer och varianter av käresta
Singular
- käresta
- obestämd grundform
- kärestas
- obestämd genitiv
- kärestan
- bestämd grundform
- kärestans
- bestämd genitiv
Plural
- kärestor
- obestämd grundform
- kärestors
- obestämd genitiv
- kärestorna
- bestämd grundform
- kärestornas
- bestämd genitiv
Käresta är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet käresta
Ordet frilla kommer från fornsvenskans frilla, friþla, jämför isländska friðla och danska frille, med betydelsen käresta, hustru. Det finns även en maskulin form, friðill, som betyder älskare, älskling. Orden är diminutiv av ett ord motsvarande svenska frid. Det har även anknytning till verbet att fria.
Privat var Tore mycket blyg av sig när det gällde kärleken och inte blev detta bättre av när hans blivande var likadan. Ett av Tores intressen var att ta väl vara på den bil han hade i sin ägo. Med denna tog han sin käresta Karin ut på otaliga utflykter. Han hade dock svårt för att hon rökte. Tore var perfektionist och tyckte att "sådana dumheter" borde man lägga av med i vuxen ålder. När Tore sedermera ansåg sig försmådd av sin älskade tog han en gruvlig hämnd. Han mördade både henne och föreståndarinnan för ålderdomshemmet i Hurva där hon arbetade, samt satte eld på detta vilket fick till följd att ett antal äldre innebrändes. Han fortsatte beslutsamt och gjorde likadant med sina föräldrar och dränkte sig slutligen i Bosarpssjön.
Som ni behagar nämns inte i Francis Meres Palladis Tamia, en lista över tolv Shakespearepjäser publicerad 1598. Den registrerades hos boktryckarskrået (the Stationers Company) år 1600, och bör alltså ha tillkommit däremellan. Den höga andelen av prosa och de talspråkliga sammandragningarna i versen har gjort att filologer velat datera pjäsen till 1599 eller 1600, strax efter Henrik V och Julius Caesar. I femte aktens tredje scen finns sången En ungersven med kärestan sin (It was a lover and his lass) som år 1600 publicerades i Thomas Morleys First Book of Airs.
"antager jag, såsom hufvudman och innehafvare af högstbemälte privilegio, herr Johan Löfblad och dess käresta, madame Anna Löfblad vid den Kongl. Svenska truppen" mot en fast lön på "efter träfad öfverenskommelse af åtta och fyrtio daler kopparmynt tillsammans i veckan", mot att de "kommnades att de därföre att med all flit och skyndsamhet öfverläsa de af mig dem meddelte roller", att de kom i tid till repetitionerna "ehuru att de äro öfvertygade att kunna dess roller förut, på det de öfvriga af truppen ej måge kunna af andras exempel åsidosätta deras skyldighet".
När Sune och Sophie skall tälta, råkar Sophie dra av Sunes byxor och kalsonger, och han börjar hoppa runt och vifta med snoppen framför kärestan.
