Synonym till landsförvisa
Vad betyder och hur uttalas landsförvisa
Landsförvisa uttalas lands|för|visa -de.
Ordformer och varianter av landsförvisa
Aktiv
- landsförvisa
- infinitiv
- landsförvisar
- presens
- landsförvisade
- preteritum
- landsförvisat
- supinum
- landsförvisande
- presens particip
- landsförvisa
- imperativ
Passiv
- landsförvisas
- infinitiv
- landsförvisas
- presens
- landsförvisades
- preteritum
- landsförvisats
- supinum
Perfekt particip
- landsförvisad en
- ~ + subst.
- landsförvisat ett
- ~ + subst.
- landsförvisade den/det/de
- ~ + subst.
Landsförvisa är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet landsförvisa
Enligt islams heliga skrift Koranen är korsfästelse tillåtet i sura 5:33 Det rättvisa straffet för den som kämpar emot GUD och Hans budbärare, och som begår hemska brott, är att dödas eller korsfästas, eller att få sina händer och fötter avskurna på alternerande sidor, eller att landsförvisas. Detta har tillämpats i samband med att uppror slagits ner, och även i våra dagar rapporteras om att korsfästelse förekommit.
Ostracism (frysa ut) (grekiska ostrakismo's) kallas det i några av det forna Greklands demokratiskt styrda stater rådande bruket att genom omröstning med små tavlor eller skärvor av bränd lera, ostrakon (plural ostraka) på viss tid, vanligen 10 år, landsförvisa personer, som ansågs farliga för folkfriheten.
Hans avvisande hållning i den meletianska schismen och framför allt hans antiarianska politik skaffade honom fiender för livet, vilka med alla medel arbetade för att oskadliggöra honom, och därför betecknas nästan varje höjning i den arianska maktsfären med en ny landsförvisning av Athanasios. Sedan han frånsagt sig varje medverkan till Arius återupptagande i kyrkan, kringspanns han med ett nät av bevisligen falska beskyllningar för bedräglig ämbetsförvaltning och politisk konspiration. Ehuru om han till fullo rättfärdigade sig, exkommunicerades han på synoden i Tyros 335, där meletianerna anklagade och eusebianerna dömde, och landsförvisades av kejsaren med förevändningen att han utgjorde huvudhindret för den kyrkliga enheten.
De konstitutionella å sin sida ställde sig trotsigt på rättens grund. I en nästan förnuftsoberoende förtröstan på att det rätta alltid segrar till slut vägrade de enständigt att lyda grundlagsvidriga påbud. De vågade inte hoppas på att den ryska offensiven var av övergående natur. Det passiva motståndet tog sig olika former. Masspetitioner inlämnades till tsaren. Den internationella opinionen mobiliserades till försvar för Finlands rätt. Ämbetsmän vägrade att kungöra och åtlyda grundlagsstridiga förordningar, värnpliktiga att inställa sig vid uppbåden. En hemlig kommitté, Kagalen, samordnade och ledde de olika motståndsaktionerna. Motståndet från finsk sida drev ryssarna vidare på den inslagna vägen och ledde till att författningen helt sattes ur spel. Bobrikov utrustades med diktatoriska befogenheter som bl.a. utnyttjades till att landsförvisa eller deportera motståndsmän. År 1904 kulminerade krisen. En aktivistorganisation organiserades för att förbereda väpnat uppror. Enstaka våldshandlingar ägde rum. En junidag mördades Bobrikov av studenten Eugen Schauman, som omedelbart efteråt begick självmord. De repressalier från rysk sida som många fruktat uteblev. I samband med storstrejken i det rysk-japanska krigets och den ryska revoltens kölvatten slog tsaren om i finska frågan. De på februarimanifestet byggda förordningarna återkallades på hösten 1905 med novembermanifestet, och lagligheten återställdes. Den gammalfinska senaten ersattes av en konstitutionalistisk. Året därpå genomfördes en demokratisk lantdagsreform.
Trots att Isabella fick fyra barn, ansågs kungen vara homosexuell och ägnade sig åt att befordra manliga gunstlingar såsom Piers Gaveston och Hugh Despenser den yngre. Han försummade Isabella, en gång övergav han även henne i en farlig situation i Skottland, vid Tynemouth. Hon undkom precis Robert Bruces armé och flydde längs kusten tills hon nådde engelsk mark. Isabella föraktade kungens gunstling, Hugh Despenser den yngre, och 1321, då hon var gravid med sitt yngsta barn bad hon dramatiskt Edvard att landsförvisa Despenser från riket. Despenser förvisades men Edvard återkallade honom senare samma år, en handling som tycks ha fått Isabella att vända sig emot honom helt. Hon kan ha hjälpt Roger Mortimer fly från Towern 1323.
