Vad betyder och hur uttalas landsmålsalfabet
Landsmålsalfabet uttalas lands|måls|alfa|bet.
Ordformer och varianter av landsmålsalfabet
Singular
- landsmålsalfabet
- obestämd grundform
- landsmålsalfabets
- obestämd genitiv
- landsmålsalfabetet
- bestämd grundform
- landsmålsalfabetets
- bestämd genitiv
Plural
- landsmålsalfabet
- obestämd grundform
- landsmålsalfabets
- obestämd genitiv
- landsmålsalfabeten
- bestämd grundform
- landsmålsalfabetens
- bestämd genitiv
Landsmålsalfabet är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet landsmålsalfabet
Så gott som varje mindre ort har traditionellt haft sin egen särpräglade dialekt, där de större orterna av naturliga skäl haft större språkinflytande. Hur väldokumenterade olika genuina dialekter är idag beror oftast på en skara lokala entusiasters arbete, vid sidan av en del forskning inom ämnet nordiska språk, till exempel serien 'Svenska Landsmål och svenskt folkliv', av professor J. A. Lundell vid Uppsala universitet, där framför allt landsmålsalfabetet friskt användes från 1910-talet för nedteckning av dialekter. I många områden är de genuina dialekterna så gott som utdöda, medan man i andra har nått närmast officiell språkstatus. Bland några kända bör nämnas jämtska, där barn undervisas i relativt välutvecklade skriftspråk, och en flora av egen litteratur finns både i skrift och som ljudböcker.
Landsmålsalfabetet är ett fonetiskt alfabet som huvudsakligen har använts inom dialektologin för att uppteckna och återge svenska dialekter i skrift, såväl i Sverige som i Finland.
Landsmålsalfabetet (Svenska dialektalfabetet).
Hon ägnade mycket av sin tid åt undervisning och hade mångsidiga pedagogiska intressen. Hon fortsatte dock att forska på överkalixmålet och skrev under 1940-talet skrifterna Verben i överkalixmålet (1948) och Om utvecklingen av äldre dh i överkalixmålet (1948). Under 1950-talet arbetade hon med en stor grammatisk framställning över överkalixmålets prepositioner och adverb. På grund av verkets storlek och dess bruk av många ovanliga typer i landsmålsalfabetet blev en tryckning alltför dyr. I stället lät hon den då unga studenten Margareta Källskog från Överkalix renskriva det handskrivna manuskriptet på en specialbyggd skrivmaskin för landsmålsalfabetet. Strax efter att renskriften på 600 sidor blev färdigställd avled Pihl, och verket publicerades postumt 1970.
