Landsmålsarkiv synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas landsmålsarkiv

Landsmålsarkiv uttalas lands|måls|ark|iv.

Ordformer och varianter av landsmålsarkiv

Landsmålsarkiv är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet landsmålsarkiv

Som upptecknare var Schenell även synnerligen skicklig och entusiastisk. Han hade redan som liten, med den tidigare nämnda Silfman, övat sig i "tonträffning" och blivit - enligt egen utsago - "okugglig". Detta tillsammans med ett pianostämmargehör gjorde att Pelle snabbt och effektivt kunde teckna ned låtar efter spelmännen i främst nordöstra Hälsingland. Men han var inte bara skicklig låtnedtecknare. Även gamla bygdehistorier och allmänt folkliv tecknades ned av Schenell på uppdrag av Landsmålsarkivet i Uppsala, som ansåg honom som en av sina mest värdefulla upptecknare. Han erhöll 1938 Zorns guldmärke.

Det hade gjorts inspelningar i Dalarna tidigare, av Uppsala Landsmålsarkiv (ULMA), främst i syfte att dokumentera dialekterna, men dessa inspelningar har inte blivit offentliga på samma sätt som radions.

Under studierna i nordiska språk träffade hon bondsonen Johan Götlind från Västergötland. I januari 1917 gifte de sig och 1918 disputerade Johan Götlind på avhandlingen Studier i västsvensk ordbildning. Johan Götlind var fäst vid sitt västgötska ursprung och brann för dialekter och folkminnen. Han kallade dessa för våra andliga fornminnen. Märta Tamm-Götlind blev via honom involverad i framväxten av Landsmålsarkivet i Uppsala.

Ordbok över folkmålen i övre Dalarna (OÖD), även Dalmålsordboken, är ett omfattande pågående ordbok över de egentliga dalmålen, det vill säga de traditionella dialekterna i Ovansiljan, Nedansiljan och Västerdalarna. Ordboken ges ut av Institutet för språk och folkminnen (Isof), och utgår först och främst ifrån arkivmaterial i form av uppteckningar på kort som samlades in av dåvarande Landsmålsarkivet i Uppsala från 1920- till 1980-talet med äldre tiders dalmål i fokus.

Därefter arbetade han som folkskollärare och folkskoleinspektör tills han fick anställning vid Landsmålsarkivet i Uppsala 1920 där han fick i uppdrag att leda undersökningen av dalmålen. Detta uppdrag kom att fylla merparten av hans återstående arbetsliv och han tillbringade 1930-talet med att samla in ord i dalmålen för att skapa en ordbok. Han reste runt i landskapet och skaffade sig många medhjälpare av kunniga korresponderande ortsmeddelare. Dessa besvarade hans frågor och fotograferade många byggnader och föremål för att komplettera ordboken.

Einar Granberg var son till folkskolläraren Erik August Granberg. Han avlade studentexamen i Stockholm 1915 och folkskollärarexamen i Härnösand 1917. Från 1920 var han folkskollärare i Krokom. Han var en representant för den generation av norrländska skol- och prästmän som under första hälften av 1900-talet var verksamma som dialektupptecknare och folklorister. Hans forskningar, som åtnjöt understöd från Längmanska kulturfonden, rörde främst allmogens frieriseder och äktenskapsförhållanden i mellersta Norrland ur ekonomisk och social synpunkt. Från 1925 samarbetade han med Landsmålsarkivet i Uppsala. Granberg har bland annat utgett släktboken Rems- och Gammelskogargubbar (1938) samt publicerat uppsatser med ämnen ur norrländsk kulturhistoria.