Vad betyder och hur uttalas lastningsplats
Lastningsplats uttalas last|nings|plats.
Ordformer och varianter av lastningsplats
Singular
- lastningsplats
- obestämd grundform
- lastningsplats
- obestämd genitiv
- lastningsplatsen
- bestämd grundform
- lastningsplatsens
- bestämd genitiv
Plural
- lastningsplatser
- obestämd grundform
- lastningsplatsers
- obestämd genitiv
- lastningsplatserna
- bestämd grundform
- lastningsplatsernas
- bestämd genitiv
Lastningsplats är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet lastningsplats
Gråbo (Artemisia vulgaris) är en art i familjen korgblommiga växter. Den kallas även buris, bynkastabba(r) (i Skåne), bönrot, gråböna och gråbynke. Den växer i Skandinavien mest på förfallna och skräpiga odlingar, byggnadstomter, lastningsplatser, vägkanter och liknande platser, i floran även kallade ruderatmark. Gråbo betraktas som ogräs, när den uppträder i åkermark.
I väntan på gynnsamt väder för överfarterna, det vill säga blåsigt med dis eller dimma, förtöjde blockadbrytarna i närheten av Dicto och Lionel vid Lahälla. Här utfördes också mindre reparationer. Lysekilbor med nazistiska sympatier rapporterade de brittiska båtarnas aktiviteter till tyska myndigheter. Svenska myndigheter hade i början av 1944 fått underrättelser om att tyskarna förberedde sabotage mot Dicto och Lionel med magnetminor på deras ankarplatser. Vakthållningen med svenska soldater vid Brofjordens mynning utökades, och norrmän och engelsmän förbättrade vakthållningen på fartygen som också strålkastarbelystes nattetid. De svenska myndigheterna oroades av det växande antalet suspekta svenskar som bosatte sig i Lysekil, och därför undersöktes alternativa lastningsplatser. Hunnebostrand utsågs till reservplats dit lasten, av lokalbefolkningen kallad "smördrittlarna", fraktades med lastbil från järnvägsstationen i Dingle. Om någon i området runt Lahälla talade om kullagertrafiken i telefon, bröts den dåtida manuellt kopplade telefonförbindelsen omedelbart. Brev som berättade om båttrafiken kom aldrig fram.
Ängelholm räknade tydligen det gamla Luntertun som sin hamnplats. Frågan är dock om angöringen vid gamla Luntertun varit en hamn eller endast en lossnings- och lastningsplats. Det kan inte uteslutas att skeppen ankrat upp vid anlagda grund av sten och trä ute framför åmynningen och att varorna sedan pråmats in. Sandrevlarna måste ha varit ytterst förrädiska för sjöfarten. Svensken Christer Bonde beskriver "fläcken" Ängelholm så här 1658.
