Vad betyder och hur uttalas ledung
Ledung uttalas led|ung -en.
Ledung betyder (hist.) organiserat härnadståg till sjöss och tjänst vid el. flotta för sådant tåg.
Ordformer och varianter av ledung
Singular
- ledung
- obestämd grundform
- ledungs
- obestämd genitiv
- ledungen
- bestämd grundform
- ledungens
- bestämd genitiv
Ledung är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet ledung
I hela Norden fanns i äldre tider en indelning av landet i distrikt med avseende på skyldigheter att utföra verksamheter inom sjökrig eller ledung. Ett distrikt, som hade skyldighet att utrusta ett ledungsskepp, kallades i Danmark skipæn, i Norge skipreiða. Detta distrikt hade sin motsvarighet i Sverige i skiplagh (i Hälsingelagen skip), för sannolikt hade också skeppslaget samma skyldighet.
Hundare är ett antal vikingatida och tidigmedeltida administrativa distrikt i Svealand, vilka har ett samband med ledungen, det vill säga ett slags allmän värnplikt som omfattade de bofasta bönderna i hundaret. Hundare fanns även i England, Wales, Delaware, New Jersey och Pennsylvania (hundreds). En osäker uppgift om hundare föreligger i Finland. De motsvaras i Götaland, Norge och Danmark av härad. Upplandslagen stadgade att "laga ledung" från ett hundare var fyra skepp.
Hirdens andra klass, de s.k. gästerna, förrättade den yttre vakthållningen, gjorde rekognosceringar i krig och fullgjorde kungens bud och befallningar överallt i landet. Vid kungens gård hade de sitt särskilda härbärge och bord samt i ledung sitt eget skepp. Upptagandet i gästernas klass skedde med mindre högtidlighet än hos de egentliga hirdmännen, men även där erfordrades klassmedlemmarnas samtycke till en ny ledamots inträde. Hirdens tredje klass, de s.k. huskarlarna i inskränkt mening, hade även särskilt härbärge och mathållning samt förrättade allt arbete vid kungens gård. Deras anseende sjönk med tiden alltmer, så att de slutligen inte räknades till den egentliga hirden och följaktligen inte ansågs lyda under hirdlagen. På sista tiderna var de sannolikt inte heller med några särskilda ceremonier antagna i kungens tjänst.
Från och med Alsnö stadga 1280 tillfördes soldater till rytteriet av personer som kunde sätta upp en ryttare med tillhörande utrustning och stridshäst varvid personen fick skattebefrielse (frälse) i utbyte. Personen kunde själv ställa upp som ryttare eller leja någon annan. Det var få som hade råd med detta, och det var vanligt att kronan värvade soldater (ofta utländska) eller använde uppbåd. Sjötrupperna organiserades av ledung.
Ledung eller leding (fornsvenska leþunger, fornnorska och fornisländska leiðangr), var en medeltida militär term för krigståg främst till sjöss, och en lagstiftning om värnplikt och ledungsskatter. Ledungsordningen tillämpades i de tre nordiska rikena. I Sverige är den känd genom omnämnanden i vissa av landskapslagarna och indirekta referenser i det medeltida skattesystemet. Organisationen omfattade två huvuduppgifter, krigsledung eller "utrodd" (útróðr) och kustbevakning (wardhald).
