Lejdebrev synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas lejdebrev

Lejdebrev uttalas lejde|brev.

Lejdebrev betyder (hist.).

Ordformer och varianter av lejdebrev

Lejdebrev är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet lejdebrev

Femte sessionens beslut den 6 april 1415 (dekretet Haec sancta) är epokgörande för avskaffandet av det påvliga enväldet. Det innehöll: varje koncilium som församlats rättmätigt i Den helige Ande har sin makt omedelbart från Kristus, och envar, även påven, måste lyda dess beslut rörande trosfrågor och utrotande av kyrkoschism (se Konciliarism). Anklagad för skändliga brott, dömdes påven Johannes därefter till avsättning, sedan han redan förut flytt ur staden av fruktan för sin personliga säkerhet, fastän kejsaren givit honom lejdebrev. De båda andra påvarna som avsatts redan på konciliet i Pisa 1409, Benedictus XIII i Avignon och Gregorius XII i Rom oskadliggjordes. Schismen var således hävd.

På hemväg från en jakt återser riddar Erland zigenarflickan Singoalla, som han mött föregående sommar och sedan dess aldrig kunnat glömma. Herr Bengt och Elfrida diskuterar Erlands förändrade lynne med pater Henrik. En skara ur "det vandrande folket" har med sig lejdebrev från kejsaren i Rom och ber att få slå läger utanför borgen. Vindbryggan fälls ned, och zigenarna stormar in med sång och dans. Erland och Singoalla stämmer möte vid bäcken nästa morgon. Erland lovar Singoalla att följa henne vart hon än måste färdas med sitt folk. Inför guden Alako, månen, svär de varandra evig trohet och är enligt zigenarsed nu att anses som man och hustru. Assim, åt vilken hövdingen lovar Singoalla, överraskar dem och överfaller Erland, som emellertid avgår som segrare i striden. Han låter Assim leva och följer med Singoalla till lägret för att beskydda henne.

Hus ljungande straffpredikningar mot det till största delen tyska prästerskapet i Böhmen och den politiserade påven Johannes XXIII:s avlatshandel medförde bannlysning av Hus och hans anhängare. Påvekurian förbjöd 1412 alla kyrkliga ceremonier. Då upphetsningen steg i Prag, portades Hus från staden varefter han begav sig till Böhmens södra delar. Rörelsen spred sig vidare på landsbygden och vann stöd i alla samhällsskikt: hos adeln, bland bondebefolkningen och hos det lägre prästerskapet. Kallad att infinna sig på konciliet i Konstanz, begav sig Hus dit i hopp att vinna mötet för sina reformplaner, försedd med kejsar Sigismunds lejdebrev (enligt vissa endast ett pass för resan). Hus nådde fram till Konstanz på hösten 1414 men hans ärende prövades inför kyrkomötet först sommaren 1415. Tiden däremellan avsatt Jan Hus i husarrest. Av sina fiender tyskarna anklagades han där för wyclifitiskt kätteri och fängslades. Läget förvärrades, då hans anhängare i Böhmen, de så kallade calixtinerna började att utdela kalken åt lekmän. Hus vägrade med hänvisning till Bibeln att återkalla sina tankar. Ståndaktig in i det sista brändes han levande på bål 6 juli 1415.