Linjen Synonymer Betyder Uttal

• streck

Hur används ordet linjen

1. Diskantklav (G-klav på andra linjen) anger att linjen i spiralens mitt (den andra linjen nedifrån) representerar tonen ettstrukna g. Övriga toner ges automatiskt utifrån denna. G-klaven återfinns ibland på första linjen och kallas då fransk violinklav. (källa)
2. Om vi tänker oss två raka långa linjer som skär varandra i en punkt S. Vi kallar vinkeln mellan dem för u och låter den ena linjen rotera kring den andra med den konstanta vinkeln u. Den fasta linjen blir då figurens axel, och den som roterar kallar vi för generatris. Den skapar en konisk yta som vi kan kallar K, med två mantelytor. Ytans spets kallas punkten S. (källa)
3. Driftplats (JTF). "Ett från linjen avgränsat område av banan som kan övervakas av tågklarerare mer detaljerat än vad som krävs för linjen". Det betyder ett spårområde, där en tågklarerare kan ändra tågens väg genom växlar och styra signaler, vanligen genom ett ställverk (järnväg). Stora driftplatser indelas i driftplatsdelar. Den enklaste driftplatsen har inga växlar och en stor driftplats kan bestå av en hel bangård. Driftplats hette i den äldre säkerhetsinstruktionen SÄO station. Vissa driftplatser har en speciell funktion (ej definierade i JTF): Krysstation. där ett tåg på en dubbelspårig järnväg kan byta från höger- till vänsterspår eller vice versa. En berömd typisk krysstation är Clapham Junction i London, där tågen från Waterloo station och Victoria station (båda säckstationer, se nedan) möts i en tvåplanskorsning. I Sverige brukar två korsande banor anslutas så att den mindre banan ansluter sig till den större i båda ändar. Hässleholms centralstation är en typisk sådan station. På högbelastade avsnitt har krysstationer ersatts av en bro eller tunnel tåg kan byta "sida" utan att störa övrig trafik, till exempel mellan Årstaberg och Älvsjö där Nynäsbanans anslutning går i en tunnel. (källa)
4. Mer generella definitioner är tillämpbara på delmängder av den reella linjen. Låt (a, b) vara ett öppet intervall i R och låt p vara en punkt som tillhör (a, b). Låt f vara en reellvärd funktion definierad på alla (a, b) utom möjligen p själv. Det sägs då att gränsvärdet av f, då x närmar sig p, är A om, för varje reellt ε >. (källa)
5. Deras ökade bepansring och deras stridssätt i slutna falanger gav dem förmåga att stå emot anfall av kavalleri och lättare infanteri så att de kom att dominera slagfältet. Men det skedde på bekostnad av truppernas rörlighet. Deras utrustning var tung, framför allt skölden, som var tillverkad i trä och brons och krävde remmar som fästes vid vänstra axeln för att man skulle orka bära den. När falangen rörde sig hade den därför en tendens att vrida sig åt vänster på slagfältet. Den makedonska falangen använde en speciell teknik, utvecklad av Alexander den store, för att motstå angrepp av stridsvagnar. Genom att soldaterna steg åt sidan kunde de åstadkomma en slags lucka i linjen där vagnen kunde kilas fast. Därefter kunde besättningen övermannas och dräpas. (källa)
6. Under andra hälften av 1500-talet kommer husarerna i Ungern och Polen att utvecklas i två riktningar. Ungrarna behåller (ända till efter första världskriget) det ursprungliga lättrustade och lättrörliga husarrytteriet som används till flanksvep, spaning, bakhåll och ett ständigt naggande i kanten på motståndaren och också för erövring av skansar och kanonställningar. I Polen utvecklades det till det tungt rustade genombrytande lansbeväpnade rytteriet som tar över efter de tunga järnklädda medeltida riddarna som försvinner från slagfälten i och med eldvapnens utveckling. Eftersom man i Central- och Östeuropa fortfarande har behov av ett tungt genombrytande rytteri för frontalanfall får helt enkelt husarerna ta över en del element från det försvinnande tunga rytteriet för att bli mer lämpade att lösa dessa uppgifter. Under 1600-talet försvinner även den tungt rustade husaren i Ungern och Kroatien och endast de polska husarerna fortsätter framgångsrikt den tungt rustade linjen. (källa)
7. Allteftersom fler fossil av hästdjur har upptäckts, har man fått dra slutsatsen att den faktiska evolutionen från Hyracotherium till Equus är mycket komplexare och mångförgrenad än man från början trodde. Den raka linjen mellan arterna har ersatts av en rikare modell med ett stort antal grenar i olika riktningar, av vilken enbart en leder till den moderna hästen. Man betonar numera att hästen inte är slutmålet för all evolution inom hästdjuren, utan enbart det enda släkte som överlevt till nutid. (källa)
8. Tidigare förekom högskoleutbildningar för ingenjörer på två år (idag motsvarande 120 högskolepoäng) till mellaningenjör, som påbyggnad på tre års studier vid tekniskt gymnasium. Regeringen beslutade 1988 att en tvåårig ingenjörsutbildning på mellannivå skulle införas med den statliga högskolan som huvudman som ersättning för gymnasiets fjärde år inom den fyraåriga tekniska linjen. Mellaningenjörsutbildningen ersattes senare med den treåriga högskolingenjörsutbildning. (källa)
9. Linjedop eller sjömansdop är en skämtsam ceremoni ombord på fartyg som anordnas vid passage av ekvatorn och andra farliga platser. Enligt gammal sjömanstradition skall alla som för första gången passerar ekvatorn, "linjen", till sjöss bli döpta av kung Neptun. Äldre benämningar är hönsning eller sotning vid linjen. (källa)